Prestation och kostnader i blädning med skördare och skotare

Korrekt kostnads- och intäktsfördelning är en viktig del av varje jämförelse av olika skogsskötselsystem. Dagens dominerande sätt att sköta skog genom trakt­­­hyggesbruk är välstuderat. Kunskapen om andra system för skogsskötsel är mera bristfällig. Då blädning nu framhålls som ett alternativt sätt att sköta vissa typer av skogsmark är prestationsstudier av maskinsystem som används vid blädning nödvändiga för att kunna utvärdera effekterna av ett byte av skötselsystem.

Studien syftade till att kvantifiera tidsåtgång i mekaniserad blädning, som ett underlag för att jämföra med alternativa åtgärder, främst i trakthyggesbruket. Fyra grandominerade och flerskiktade bestånd ingick i studien. Försöks­loka­lerna var spridda från Ångermanland i norr till Småland i söder. Tidsåtgång för totalt 598 blädade stammar vid avverkning med skördare och skotare stude­ra­des genom konventionella tidsstudier på momentnivå. Analys gjordes med variabler som medelstamvolym för skördare och terrängtransport­avstånd och uttagsvolym för skotare. Studien omfattar blädningsingrepp med eller utan stickvägsupptagning samt, för normering och som jämförelse, slutavverkning eller gallring som referensåtgärd. Kvaliteten i blädningsingrepp beskrevs i termer av uttagsstyrka samt skadeandel på kvarvarande träd. Resultaten bör tolkas med hänsyn till studiens ringa omfattning men vissa slutsatser går ändå att dra.

Resultat i korthet

I inledande blädning, det vill säga med samtidig upptagning av stickväg, visade sig tidsåtgång för både skördare och skotare överensstämma så väl med tidsåtgång i gallring att prestationsnormer för gallring, bör kunna användas för prognostisering av tidsåtgång i blädning. Skördarens prestation i blädning var endast en knapp procent högre än förväntad prestationen i gallring och skotaren låg endast tre procent från gallringsnormen. I ren blädning, uteslutande från existe­­­­­­­­­rande stickvägsnät, beräknades tidsåtgången vara 30 procent högre för skördaren än då stickvägar öppnas.

Skadeandelen var låg. En del skador noterades på träden i det tätaste studie­beståndet. Uttagsstyrkan var lägre än målet, vilket kan förklaras med att åtgär­den var obekant för samtliga förare.

Över en omloppstid och med studieresultaten som grund skulle drivnings­kostnaden öka med 28 procent och dieselför­bruk­ningen med 21 procent vid blädning jämfört med trakthyggesbruk.

Läs rapporten i sin helhet