logga
Bild: Ulfstand Wennström/Skogforsk
Den genetiska vinsten i fröplantager ökar om urvalet görs i flera försöksserier som binds ihop med gemensamma familjer. Det klargörs i ny studie.

Den svenska skogsträdsförädlingen bygger på en indelning i förädlingspopulationer – ett tjugotal var för gran och tall. Träden i varje population testas och väljs ut i fält i separata försöksserier, och för varje urvalsomgång ökar den genetiska vinsten (till exempel tillväxt, kvalitet och frihet från skador) i förädlingspopulationen.

För att det förädlade materialet ska komma till användning i skogsbruket anläggs fröplantager med ett urval av de avelsmässigt bästa föräldraträden. De behöver inte vara knutna till en specifik förädlingspopulation utan kan hämtas från olika närliggande populationer. Urvalet är en delikat uppgift eftersom det gäller att maximera den genetiska vinsten samtidigt som släktskapet mellan träd hålls nere. Med ny beräkningsteknik framtagen tillsammans med australiensiska förädlare har man nu betydligt mer information om varje träd, vilket ger ett vassare urval och högre genetiska vinst.

I denna studie gjordes simuleringar av olika strategier för att utnyttja informationen. Den visade att urvalsvinsten ökar om information kan hämtas från flera olika försöksserier som knyts ihop med gemensamma familjer. Det bör finnas åtminstone 4-6 familjer som är gemensamma i närliggande försöksserier för att få god jämförbarhet och ökad vinst. 

Strategin med gemensamma familjer i försöksserierna används delvis redan idag vid Skogforsk, och resultaten innebär att den kommer att användas generellt.

Artikeln är en populärversion av en vetenskaplig artikel publicerad i Tree Genetics & Genomes

Nr 130-2015    Publicerad 2015-10-13 07:00

Kommentarer
Johan Westin
Skogforsk
8 år sedan
Ja, i viss utsträckning har det även gjorts tidigare men framförallt genom gemensamma mätarsorter t.ex. beståndsfröer eller fröplantageskördar. I mindre omfattning med material från olika förädlingspopulationer eller zoner. Vi har varit osäkra på vilken typ av koppling som är effektivast och hur mycket koppling som egentligen behövs. Den här studien pekar på att gemensamma familjer är effektivare än t.ex. mätarsorter med svagare genetisk koppling till de testade sorterna och att ca 10 % gemensamma familjer räcker väl. Det är bra att veta.
Dag Lindgren
Pensionär
8 år sedan
Är det inte precis vad skogsträdsförädlingen gjort de senaste decennierna? Eftersom man vill testa material i angränsande målområden så blir det väl ofta så att material från olika förädlingspopulationer testas tillsammans på någon lokal? Tidigare hade man gemensamma testmaterial i olika försök.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!
Författare
Richard J. Kerr
PlantPlan Genetics Pty Ltd
Gregory W. Dutkowski
PlantPlan Genetics Pty Ltd
Gunnar Jansson
Tidigare anställd
Torgny Persson
Seniorforskare
Johan Westin
Tidigare anställd