Stamtäthet, gödsling, virkesproduktion och ekonomi – resultat från röjnings- och gallringsförbandsförsök med tall

Materialet omfattar tre röjnings- och ett gallringsförbandsförsök. Baserat på de kvarvarande trädens diameter och höjd vid den senaste revisionen, gjordes framskrivningar av volymtillväxten till en tänkt slutavverkningstidpunkt. Två av försöken var ”färdiggallrade” vid revisions­till­fället. Nästa planerade åtgärd var slutavverkning och därmed kunde den framtida produk­tionen beräknas genom framskrivning av alla kvarvarande träd. För de två övriga försöken simulerades även framtida gallringsingrepp med hjälp av gallringsmallar.

För 2 000 stammar per hektar och högre efter röjning, var volymproduktionen 6–7 procent högre jämfört med 1 500 stammar per hektar och 13–34 procent högre jämfört med 1 000 stammar per hektar vid den senaste revisionen. Beräk­ningarna visade på små tillväxt­skillnader under den senare delen av om­loppstiden oavsett röjningsförband. Skillnaden i totalproduktion blev därför ganska liten i relativa tal mellan 1 000 stammar per hektar och de tätare stam­antalen. Det var bara för det lägsta stamantalet, 500 stammar per hektar, som det beräknades bli en större förlust i volymproduktion, motsvarande 30–35 procent. Efter såväl röjning, gallring som gödsling erhölls en god till­växtreaktion på de enskilda träden i alla diameter­klasser.

Den ekonomiska analysen av beräknad totalproduktion visade på högst nuvär­de för röjning till 750–1 000 producerande stammar per hektar. Beroen­de på bedömningar av effekter och nivåer av att ta till en ”säkerhets­marginal” mot skador och avgångar bör 1 400–1 500 stammar per hektar vara ett lämpligt antal för virkesproduktion efter slut­röjning av naturliga tallföryngringar eller tallsådder vid 4,0 – 4,5 meters medelhöjd. I tall­planteringar med björkuppslag bör ofta lövröjning utföras innan träden nått ”älgsäker” höjd, vilket motiverar att man spar alla tallar. I skötselmodeller med gödsling bör åtgär­den utföras under den senare delen av omloppstiden. Vid gödsling av yngre tallskog måste de nedlagda gödslingskostnaderna förräntas under lång tid innan hela den ökade produktionen kan skördas. Exemplen i denna studie med tidiga göds­lingar visade på negativa nuvärden för åtgärden. 

Dessa försöksresultat visar liksom tidigare forskningsresultat att röjning ger bestånd med grövre träd, och att om den utförs selektivt också ger en högre andel oskadade träd med bättre virkeskvalitet. Väl utförd röjning ger därmed möjligheter att förbättra produk­tionsekonomin genom färre gallringsingrepp och kortare omloppstider. Utöver de redovisade resultaten visar andra studier att väl utförd röjning även ger högre andel vitala träd och därmed större mot­ståndskraft mot snö-, vind-, insekts- och svampskador.

Läs rapporten i sin helhet nedan.