logga
Skevt virke försvårar konkurrensen med andra byggmaterial. Dock finns möjligheterna att förädla fram ett starkare och mer formstabilt virke i den nya skogen – om branschen vill.

Artikeln är baserad på ett föredrag från konferensen Ukonf15 som hölls på fyra orter i februari-mars 2015. 

En undersökning har visat att en tredjedel av de reglar som idag produceras har formfel som gör att de inte uppfyller kraven. Men det finns en betydande genetisk variation för såväl böjhållfasthet som skevhet, vilket betyder att det går att förädla fram ett starkare och mer formstabilt virke, om intresse finns.

Vedfibrerna är naturligt spiralformigt orienterade i trädet. Normalt är vedfibrerna nära märgen vänstervridna, med ökande avstånd från märgen övergår de successivt till att vara högervridna. Hur fibervinkeln förändras över åren påverkar risken för skevhet hos det sågade virket. Böjhållfastheten är en funktion av flera komponenter, bland annat vedens densitet, cellväggarnas struktur och fördelningen vårved/sommarved.

Mätmetoder

Det finns i dag metoder för att bedöma vedegenskaper på stående träd utan att förstöra dem. Skevhet kan skattas genom att mäta fibervinkeln. En flat pilspets trycks då in i stammen. Trädets fibrer i veden närmast under barken styr pilspetsen och vinkeln i förhållande till lodlinjen kan läsas av. Böjhållfasthet kan skattas genom att kombinera två mätningar: akustisk velocitet och densitet.

Akustisk velocitet bestäms genom att slå in två kilar i stammen, knacka med en hammare på den nedre och mäta hur lång tid det tar för ljudvågen att ta sig till den övre. Densiteten kan bestämmas indirekt med ett Pilodyn-instrument, som har ett stift som med en given kraft trycks in i veden, och sedan mäts hur djupt stiftet trängt in.

Medaljens baksida

En hög ljudhastighet och hög densitet indikerar att virket har hög böjhållfasthet. Varken fibervinkel eller akustisk velocitet/densitet mäts rutinmässigt i förädlingen i dag, men skulle kunna introduceras snabbt. Medaljen har dock en baksida. Det finns ett ogynnsamt genetiskt samband mellan böjhållfasthet och tillväxt – träd som växer bra har i genomsnitt lägre styvhet. Det finns också ett svagt ogynnsamt genetiskt samband mellan fibervinkel och tillväxt. Förädlade träd med bra virkesegenskaper förväntas i genomsnitt inte få lika hög tillväxt som träd som enbart väljs ut för hög tillväxt. Det här är något branschen måste väga in i kalkylen innan man bestämmer sig för hur man ska ta hänsyn till virkesegenskaper i den fortsatta förädlingen.

Nr 43-2015    Publicerad 2015-03-26 09:23

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är robot!
Författare
Johan Westin
Tidigare anställd
Karl-Anders Högberg
Tidigare anställd