Beståndsvis gallringsuppföljning i praktisk drift

Bakgrund

Årligen gallras nästan 400 000 hektar skog i Sverige. Men det är tidsödande och dyrt att följa upp resultatet. Dessutom är de manuella stickproven inte rättvisande. Även återkopplingen till maskinlagen har förbättringspotentialer.

För att förbättra de system för uppföljning som används i dag bör de ge snabbare återkoppling till skördarlaget och mer precisa skattningar av det kvarvarande beståndet.

Skogforsk har därför utvecklat ett beslutsstöd för gallringsskördare som löpande ger information om gallringsuttaget, men också skattar och beskriver det kvarvarande beståndet. I projektet ingår även en rikstäckande utvärdering av den metodik som används i beslutsstödet för beräkning av beståndsvariabler efter gallring.

"Hur mycket avverkar jag - och vad står egentligen kvar?" Nu får förarna svar direkt i hytten.

Om studien

Beslutsstödet "hprGallring", som är ett prototypprogram, installeras i gallringsskördarens dator. Mjukvaran får sina uppgifter direkt från skördarens produktionsdata (hpr-filer) genererade enligt skogsstandarden för datakommunikation, StanForD 2010. Filerna innehåller individuell information om de avverkade träden, t.ex. trädslag, stockdimensioner, kvaliteter samt basmaskinens position vid fällning av trädet.

Att hpr-filer används är viktigt vid införandet av den här nya tekniken: den har då goda förutsättningar att fungera på samtliga nyare skördare, oberoende av fabrikat.

I beslutsstödet beräknas den gallrade arealen, gallringsuttaget, gallringsstyrkan samt data om det kvarvarande beståndet t.ex. grundyta, volym, stamantal och trädslagsfördelning.

Vid arealberäkningen läggs ett rutnät ut över gallringsobjektet och i rutnätet hamnar de avverkade trädens positioner från hpr-filen. Vid beräkningen av gallringsuttaget sker en summering av informationen från rutorna. För beräkning av gallringsstyrka och beståndsvariabler efter gallring används en tidigare utvecklad metodik.

För att en gallringsuppföljning ska vara meningsfull bör den normalt göras inom homogena delar av beståndet, och vid utvecklingen av beslutsstödet har omfattande ansträngningar gjorts för att ta fram funktionalitet som möjliggör det.

Så ser det ut på skärmen.

hprGallring delar därför in större gallringsobjekt i så kallade beräkningsytor. Beräkningsytorna är områden med homogen skog på 0,5 till 2 hektar. Indelningen sker på basis av övre höjden inom gallringsobjektet.

Utfallet från ett gallringsobjekt kan alltså innehålla information om flera olika avdelningar med varierande ålder och bonitet. Det medför därför också en nyindelning, som kan användas vid uppdateringen av ett beståndsregister eller en skogsbruksplan.

Tester av beslutsstödet har genomförts i skördarsimulatorer samt på totalt 12 gallringsskördare med fyra olika styrsystem. Resultaten från testerna visade att programmet fungerade bra och inte gav någon negativ påverkan på övrig funktionalitet i skördardatorn.

Goda betyg

Skördarförarna som använt programmet ansåg att beslutsstödet tillförde värdefull information om gallringsarbetet, speciellt när det gäller data om det kvarvarande beståndet. Förarna uttryckte också förhoppningen om att framöver kunna spara tid genom att ersätta sin manuella gallringsuppföljning med den automatiska uppföljning som görs i beslutsstödet.

Sammanfattning och slutsatser

Idag testas programmet i mer än 50 skördare sprida över hela landet. Sammanfattningsvis har studien visat att beslutsstödet fungerar bra i de flesta objekt och att det ger skördarförarna snabb och relevant återkoppling, vilket sammantaget är ett viktigt steg mot automatiserad gallringsuppföljning.

Nu dokumenteras erfarenheterna och de ska ligga till grund för ytterligare förbättringar, bl.a. hur beslutsstödets uppgifter om de kvarvarande bestånden ska återföras till beståndsregisterna. Den återföringen bör kunna automatiseras.

Följande slutsatser kan dras:

1. Metoden att använda standardiserade data för automatisk gallringsuppföljning direkt i maskinen fungerar bra.

2. Programmet fungerar i nya styrsystem från John Deere, Komatsu, Dasa och Log Max som hanterar StanForD 2010-filer.

3. Beslutstödet ger värdefull vägledning till förarna genom att öka deras kunskaper om gallringsuttaget och kvarvarande skog. Direkt feedback upplevs som positivt av skördarförarna.

4. Beslutstödet innebär att förarnas uppföljningsarbete kan rationaliseras genom att skördardata till stor del kan användas i stället för manuellt insamlade data. Metoden spar både tid och ökar kvaliteten på uppföljningen, tycker de flesta förare.

5. Förarna ser gärna att företagen bygger in analysverktyget i det mottagande systemet, så att de bara behöver sända in standardiserade skördardata. Den datasändningen görs redan i dag av stora delar av skogsbruket.

6. Programmet kan implementeras i sin nuvarande form. Vår uppfattning är att man kan använda den befintliga prototypen hprGallring under ca 1–2 år. Därefter måste programmet uppdateras och då bör användarna fatta beslut om framtiden: ska programmet leva vidare, ska det integreras i företagens egna GIS-system eller övertas av kommersiella aktörer?

Slutligen vill vi påpeka att maskinens mätning av längd och diameter bör vara kvalitetssäkrad om data ska användas för automatisk gallringsuppföljning.