Dyrast naturhänsyn är inte alltid effektivast

Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom de åtta vetenskapliga studier som har gjorts i Sverige om hur olika former av naturhänsyn står sig när det gäller kostnadseffektivitet.

I de flesta av studierna beräknas kostnaden som skogsägarens förlust av att lämna hänsyn jämfört ett hypotetiskt fall med skogsbruk utan hänsyn. För att skatta vinsterna med naturhänsynen har man använt olika indirekta mått, såsom tillgång till död ved och andra substrat, eller direkta mått, såsom antalet rödlistade arter. Det är förhållandevis enkelt att beräkna kostnaderna, som handlar om intäktsförluster i form av kvarlämnat virke och förlorad framtida virkesproduktion. Däremot är det svårare att värdera nyttoeffekten av olika hänsynsåtgärder.

Jämfört med träd som avverkas, planteras och gallras, så är effekterna på de flesta andra organismer svåra att förutsäga. Men en sak verkar klar; ju mer information man har om arter och miljöer i ett bestånd som ska avverkas, desto lättare är det att göra åtgärderna effektivt.

Tre studier utförda av samma forskargrupp jämförde kostnadseffektiviteten hos olika åtgärder för att skapa död ved. Studierna, som alla är rena modelleringsstudier, visar bland annat att det var effektivare att spara döda träd eller att skapa högstubbar, jämfört med att låta omloppstiderna bli längre. Det var också mer kostnadseffektivt att lämna aspar och björkar än att lämna barrträd. Lövträden är viktiga för många insekter, mossor och lavar, samtidigt som deras virkesvärde inte är lika högt.

Forskarna konstaterade också att de kostnadseffektiva strategierna för att skapa död ved ser olika ut i olika delar av landet. I norra Sverige med lägre markpriser kostar det mindre att spara hänsynsytor, men i södra Sverige är det effektivare ur kostnadssynpunkt att spara och skapa död ved. I en annan studie, där man inventerade arter i olika skogsmiljöer, fann man att avsättning av nyckelbiotoper är det mest kostnadseffektiva om målet är att skydda så många rödlistade arter som möjligt per insatt krona.

Ingen enkel fråga

Ett mått som "arter per krona" är visserligen lätt att förstå, men naturvärdet är mer komplicerat än så. Olika typer av hänsyn kan gynna olika arter och vi behöver en mångfald av typer. Ibland kan det också vara en enskild art som kräver extra hänsyn, och en annan gång är det unika miljöer som behöver skydd även om de inte hyser så många arter idag.

Syntesen om kostnadseffektiv naturhänsyn är den sjätte delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.