Färre kapsprickor med v-format svärd

Bakgrund

Kapsprickor uppstår då träden upparbetas av skördare och stocken hänger fritt under kapningsmomentet. Studier visar att kapsprickor är vanliga och att det finns en stor potential att öka virkesvärdet genom att minska förekomsten av sprickor.

Lovande innovation

Figur 1. Sågmönstret under kapförloppet vid kapning med V-Cut (vänstra bilden) samt kapning med konventionellt svärd.

En intressant innovation som kan minska problemet är det V-formade svärd som nyligen tagits fram av företaget V-Cut. Svärdets form påverkar sågmönstret under kapförloppet och vid kapning med det nya svärdet uppstår ett v-format sågsnitt med en avsmalnande remsa av in­takta vedfibrer i vertikal led.

Dragstyrkan i den här vertikalt riktade remsan med intakta vedfibrer utgör en stark motkraft mot tyngden av den hängande stocken, och därmed motverkas uppkomsten av kapsprickor.

Studiens upplägg

Det övergripande syftet med studien var att utvärdera V-Cut-svärdet med av­seende på uppkomsten av kapsprickor, kaptid och energiåtgång. Utvärderingen bestod av jämförande mätningar vid kapning med V-Cut respektive med ett konventionellt skördarsvärd.

Mätningen av kapsprickorna gjordes på tall- och granstockar upparbetade av två skördare vid två försökstillfällen. Utvärderingarna av kaptid och energiåtgång gjordes i Skogforsks testrigg i Sävar.

Figur 2. Mätningarna av kaptid och energiåtgång skedde i Skogforsks testrigg i Sävar. Testriggen var uppbyggd kring ett Komatsu 360.2 skördaraggregat, upphängt i en stålställning.

Mätningar av kapsprickor gjordes på stockar från 25 till 30 träd per svärd och försökstillfälle. I syfte att renodla effekten av det nya svärdet kapades stockarna fritt hängande dvs. utan stöd.

Figur 3. Trissmetoden. Trissorna är kapade ur samma stockände och genom att summera trissornas tjocklek kan kapsprickans längd uppskattas.

Mättes med trissmetoden

Kapsprickornas längd mättes med trissmetoden och samtidigt bestämdes sprickornas position i tvärsnittet. Kaptiden för V-Cut och det konventionella svärdet mättes genom höghastighetsfilmning av kapför­lop­pet, då trissor kapades från stockar med varierande diameter. Vid trisskap­ningen mättes också sågmotorns vridmoment och varvtal, uppgifter som användes för bestämning av energiåtgången per kap.

Resultat

Resultaten kan sammanfattas i följande fyra punkter:

• Vid de två försökstillfällena var andelen stockar med kapsprickor 3 - 5,7 gånger lägre vid kapning med V-Cut-svärdet i jäm­förelse med det konventionella svärdet. Skillnaden mellan svärden var statistiskt säkerställd med en mycket hög grad av säkerhet vid båda försökstillfällena.
• För V-Cut bildades kapsprickorna då en jämförelsevis lägre andel av diametern åter­stod att kapa. I genomsnitt återstod 14 procent av diametern att kapa då V-Cut användes medan motsvarande värde för det konventionella svärdet var 29 procent. Skillnaden mellan kapsprickornas genom­snittl­iga läge var statistiskt säkerställd med en mycket hög grad av säkerhet.
• För stockar med kapsprickor var den genomsnittliga spricklängden något kortare då V-Cut-svärdet användes. Men skillnaden var endast statistiskt säkerställd vid ett av de två försökstillfällena, med en låg grad av säkerhet.
• Kaptid och energiåtgång var mycket lika för de olika svärden. Skillnaderna låg inom den statistiska felmarginalen.

Sammanfattning

Studien indikerar att användning av V-Cut drastiskt kan minska andelen stockar med kapsprickor. Dessa kapsprickors läge påverkar också de värdefullare centrumutbytena i betydligt mindre utsträckning. Dessutom ger inte V-Cut någon ogynnsam inverkan på kaptid eller energiåtgång.

Vidare studier

Dessa saker bedöms vara viktiga att utvärdera i produktionsmiljö framöver:

• Svärdslitage.
• Uppföljning av kapsprickor hos t.ex. skördarlag som tidigare följts under längre tid med avseende på kapsprickor.
• Kedjeslitage.
• Frekvens stensågning vid fällning.