Plantskolan – insamling och behandling av kottar

Vinster med fröplantager

Den första omgångens fröplantager ger skogar som växer ungefär 10 procent bättre än skogar anlagda med vanligt beståndsfrö. Den andra omgången ger ytterligare högre tillväxt och med den tredje omgången fröplantager (TreO) kan man räkna med 20-25 procent högre tillväxt jämfört med skogar anlagda med beståndsfrö. TreO-plantagerna är snart anlagda för hela Sverige.

Kottförekomsten styrs av väder

Förekomsten av kott varierar mellan år. För granen kan det gå flera år utan en enda kotte i skogen. Tallkott hittas i princip varje år, även om antalet varierar stort.

Vädret styr mängden kott. Varmt och torrt väder i juli kan stimulera tallar och granar att sätta blomknoppar som blommar påföljande år. På www.skogforsk.se presenteras varje år två prognoser för kottförekomsten. Den ena är väderbaserad och anger bedömd kottförekomst ett till två år före fröfall. Den andra bygger på Riksskogstaxeringens kotträkning på provträd. En preliminär prognos brukar finnas i slutet av augusti.

Frömognad

Tallar och granar blommar i maj-juni. De är vindpollinerande och sprider vid blomning stora mängder gult pollen. Ett rikt blomningsår kan det bli över 50 kg pollen per hektar.

Granens befruktning sker strax efter pollenspridningen, tallen väntar däremot med befruktningen ett helt år efter pollineringen. Man brukar dela in mognadsförloppet i två faser som överlappar varandra – den anatomiska och den fysiologiska mognaden.

Under den anatomiska mognaden växer fröet med nybildning och sträckning av celler. När den avslutas i mitten av september har frö och embryo slutat att växa i storlek.

Den fysiologiska mognaden sker på cellnivå. Den avslutas normalt i mitten av oktober.

För att den anatomiska mognaden ska fullföljas måste kotten sitta kvar på trädet. Den fysiologiska mognaden kan däremot avslutas i ett kottlager.

Kottinsamling och kotthantering

Kottinsamlingen bör planeras i god tid. Drygt ett år i förväg kan prognosen ge en föraning om kottförekomsten. Andra tips är att gå ut i skogen och studera tallens 1-årskottar eller leta avgnagda granskott på marken.

Under sommaren, när frömognaden sker, bestämmer vädret fröutvecklingen och i mitten av september är det lämpligt att samla kottprover. Planeras kottinsamling i bestånd är det bra att ha flera alternativ. Både frömognad och utbyte av matat frö kan variera avsevärt beroende på lokala förhållanden eller slumpartade händelser som angrepp av kottinsekter.

Det är bra att komma igång med insamlingen så tidigt som möjligt. Granen kan börja självklänga redan på hösten, framför allt nordliga provenienser.

Plocka kotten i luftiga säckar. Lagra dem frostfritt på skyddad plats, gärna upphöjt, till exempel på pallar. För att kunna samla upp självklängda frön kan det vara en god idé att lägga en duk under.

Kott är levande och andas, lägg dem därför inte i tjockare lager än 30 cm. Kott som samlas in före mitten av oktober behöver eftermogna. De bör lagras välventilerat, temperaturen bör ligga mellan +5 och +15°C, och det bör vara över 50 procent relativ luftfuktighet för att fröet skall kunna uppnå full fysiologisk mognad.

Mögelbildning är ett problem vid kottlagring, och risken ökar om det finns barr bland kottarna. Vid lång lagring, mer än någon månad, bör kotten därför rensas från barr, och tjocka kottlager bör undvikas.

Kottar är känsliga för värme och kyla, ju fuktigare de är, desto känsligare. En omogen kotte är generellt sett fuktigare än en mogen. Kottens fukthalt kan därför bedömas genom att studera mognadsgraden. Gröna kottar är mest omogna, sedan blir de mörkare. Slutligen tappar de "lacken" och antar en matt, sandfärgad yta.

Efter en kraftig köldperiod kan det vara klokt att dela skörden i olika omgångar tills en analys visar om skörden tagit skada eller inte.

Kottprover

En analys kan visa om kotten innehåller tillräcklig mängd grobart frö. Det är en billig försäkring. Det är viktigt att provet representerar den skörd som samlas eftersom kvalitet och utbyte kan variera i olika delar av kronan och inom ett bestånd. Samla in minst 10 kottar från 10 träd.

För tall är utbyte och frömognad viktiga mått. För gran är det dessutom nödvändigt att veta i vilken omfattning kottarna är angripna av insekter och svamp. Röntgenanalys av frön kan snabbt visa anatomisk mognad och andelen fröinsekter i provet. För att fastställa angrepp av kottinsekter snittas ett stickprov av kottar.

Skogforsk i Sävar kan utföra analyser av kottprov. En standardanalys ger bland annat svar på klängbarhet, utbyte, anatomisk mognad, fröinsekter och frövikt.

Den övre kotten till vänster och kotten till höger är angripna av grankottrost. Kotten nere till vänster är frisk. Foto Ulfstand Wennström.

Klängning

Processen att få ut fröna ur kottarna kallas klängning. Ett sätt är att lägga kottarna i nätbottnade lådor och tillföra värme. Man får dock vara försiktig eftersom fuktiga frön skadas av värme. Först när kottmassan är tillräckligt torr kan värmen ökas till drygt +50°C.

Efter klängning tröskas kotten i en nättrumma varvid fröna faller ut. Här är det viktigt att inte ha för stor kottmängd, då fröna lätt kan klämmas sönder mellan kottarna. Efter tröskning vattnas tallpartier upp för att klängas en andra omgång.

Bilden visar hur mycket frö som finns kvar i tallkotten för klängbarhetsklasserna 0 till 5.