Skogsbilvägsnätet är redo för större lastbilar

Artikeln är en sammanfattning av ett examensarbete som gjorts vid Linnéuniversitetet i samarbete med Skogforsk.

Det pågår försök med att införa en högre tillåten bruttovikt på lastbilar, från dagens 64 ton till 74 ton. Vinsterna är minskad miljöpåverkan och billigare transporter. De större fordonen som vid en lagändring skulle trafikera vägnätet på bred front har en geometri som skiljer sig från dagens 64-tonsekipage. Den här studien, som gjorts som ett examensarbete vid Linnéuniversitet i samarbete med Skogforsk, har undersökt om den nya typen av fordon kan transportera virke på de ofta trånga skogsbilvägarna. 

Om undersökningen

Frågeställningen i undersökningen var om dagens krav på skogsbilvägar räcker för att 74 tons timmerbilar, så kallade ST-fordon (Större Travar) ska kunna transportera virke med gällande mått på kurvor och vändplatser, och om axellasterna kommer förändras. Undersökningen genomfördes i en simulator där olika kurvradier och vinklar på kurvorna användes som indata. Därefter genomfördes beräkningar för att undersöka om Skogsstyrelsens rekommenderade breddökningar för kurvor är tillräckliga för att ST-fordonet ska kunna köra på skogsbilvägen. Intervjuer har även gjorts med chaufförer som kör ST-fordon dagligen för Bennesveds åkeri. (Dessa fordon har dispens från Trafikverket och är knutna till Skogforsks ETT-projekt.)

Resultat

Resultatet visar att Skogsstyrelsens rekommenderade breddökningar i kurvor räcker också för ST-fordon. Försöken i simulatorn visade att det till och med går bra att köra på 3,5 meter breda vägar så länge den rekommenderade kurvbreddningen är noggrant gjord. Intervjupersonerna upplevde att fordonet fungerar bra och att skillnaderna är små på att köra detta fordon jämfört med konventionella 64 tons virkesfordon.

Alltså, om vägen byggs efter gällande anvisningar från Skogsstyrelsen med en bredd på fyra meter och de rekommenderade breddökningarna i kurvor utförs korrekt är det inga problem för ST-fordonen att köra på vägen. Det är heller inga problem att vända på vändplaner med en diameter på rekommenderade 26 meter. 

Vad gäller axellasterna så blir de lägre på ST-fordonen eftersom det har fler axlar att fördela lasten på. De studerade ST-fordonen är utrustade med CTI vilket gör att spårbildningen minskar jämfört med ett konventionellt timmerfordon. Med ökad anläggningsyta minskar marktrycket och vägslitaget blir mindre trots att fordonet är 10 ton tyngre.

Slutsatsen är att måtten på kurvor och vändplatser inte behöver uppdateras för att ST-fordonen ska kunna transportera virke. Axellasterna förändras, men åt ett positivt håll eftersom de blir lägre på ST-fordonet.