Slutrapport för Projekt Bergtäkt

Bergkross är på grund av sin struktur och sina egenskaper ett mycket lämpligt material för vägbyggnation, både när det gäller skogsbilväg och allmän väg. 

De stora skogsföretagens avverkning sker med planering flera år i förväg, där vägplaneringen är mycket viktig. Man rustar upp alla skogsbilvägar och bygger längst ut i vägnätet helt nya kortare sträckor med skogsbilväg. Man planerar alltså långt i förväg var man skall ta bergkrossen ifrån, husbehovstäkter eller näraliggande tillståndstäkter ägda av till exempel andra skogsföretag. Samma sak gäller med stora vägprojekt, till exempel upprustning av allmän väg. Alla försöker hämta bergkross så nära som möjligt, så det ger lägre transportkostnader och är bra för miljön.

Då miljöprövningen för bergtäkter tar mycket olika lång tid, vilket ställer till det för skogsföretagen, startades Projekt Bergtäkt. 

Projektgruppen har bestått av representanter från NCC Roads, Holmen Skog, SCA Skog, Sveaskog och Skogforsk. Gruppen har även haft omfattande dialog med aktuella miljöprövningsdelegationer och länsstyrelser, liksom kontakt med alla stora anläggningsföretag i Sverige. Projektet avslutades med ett brett seminarium i Uppsala där alla parter deltog, inklusive SBMI.

I projektet bekräftades att ledtiden från ansökan om tillstånd till täkt, till beslut om täkttillstånd varierar stort i norra Sverige.

Vad medför det för problem i aktuella områden med långa ledtider?

• När till exempel Trafikverket vill börja att hämta bergkross pågår fortfarande miljöprövning.
• Leverantören, till exempel skogsföretaget eller anläggningsföretaget, tappar hela kontraktet.
• Trafikverket tvingas anlita en bergtäkt t.ex. sju mil längre bort, vilket ger ökade utsläpp av växthusgaser.
• De skogsföretag som planerat använda bergkross från tillståndstäkten för eget bruk, får längre transportsträckor och avger större mängder koldioxid.
• Underleverantörer, till exempel åkare, får i vissa fall inte full sysselsättning.
• Sker detta systematiskt uppstår stora ekonomiska problem i alla berörda företag.
• Långa ledtider ger även sämre förutsättningar för regional tillväxt.

Vilka åtgärder krävs det för att uppnå kortare ledtider i miljöprövningen?

Inledningsvis så satte projektet upp en hypotes att miljöprövnings­delegationens- och länsstyrelsens ledtider är beroende av:

• Vilka resurser myndigheten har. Hög personalomsättning kan vara förödande Tjänstemän med låg erfarenhet är ofta inte lika snabba som rutinerade handläggare. I rapporten visar vi också hur kraftigt ledtiden kan variera mellan olika (avidentifierade) handläggare.
• Arbetssätt. Det hänger ihop med ovanstående. Nyanställda är nog­grannare p.g.a. oerfarenhet. Men även i övrigt är det så att vissa myndig­­­­heter är noggrannare än andra. Här är det bra att försöka ”lära av de bästa”, genom jämförelser.
• Kvalitet i ansökningarna. En välskriven ansökan går fortare att pröva än en svåröverskådlig ansökan som inte är helt komplett. För skogs­brukets del tror vi att det viktigaste är att låta någon korrekturläsa ansökan innan den skickas in.

Vad har projekt Bergtäkt för förslag?

De viktigaste förslagen är:

• Central ärendefördelning utifrån lediga resurser (med lokalt samråd), efter förebild från Lantmäteriet.
• En central samordnare för MPD i Sverige.
• Nationell ”Cold Case Group” för gamla ärenden, efter förebild från Domstolsverket.