Uppföljning av törskateangrepp på individnivå i skadedrabbade fältförsök

Bakgrund

På tallen sker törskateinfektionen inledningsvis på barr eller årsskott och kan, om svampen lyckas växa vidare genom en infekterad gren till huvudstammen, döda hela eller delar av trädet. Det är känt att infektionen på tallen kan bli mångårig. I vissa fall överlever trädet men angreppet kan resultera i avlånga stamsår. Det saknas idag tillräckliga kunskaper om hur en törskateinfektion på ett enskilt träd utvecklas över tiden och hur stor andel av de infekterade individerna i en törskatedrabbad plantering som kommer att dödas av svampen. Ett sätt att angripa frågeställningen är att under en längre period följa sjukdomsförloppet på individnivå i skadedrabbade föryngringar.

Sedan 2006 har Skogforsk i samarbete med SLU:s institution för skoglig mykologi och patologi registrerat och analyserat skadebilden i ett antal törskateangripna försöksserier i Norrbotten med finansiering från Föreningen Skogsträdsförädling (projekt nr 138, 138-3 och 138-4).

Ett av syftena med projekt 138-4 var att starta upp en undersökning av skadeutvecklingen i tre avkommeförsök med nordligt plusträdsmaterial belägna på Ätnarova försökspark. Fördelen med inventering av angrepp i avkommeförsök är att man kan följa sjukdomsförloppet på individnivå eftersom identitet och position för varje försöksplanta registreras direkt efter plantering. Försöken ingår i avkommeprövningsserierna till förädlingspopulation Tpop T1, T5 och T6 och försöksmaterialet består av halvsyskonfamiljer från 380, 363 resp. 315 plusträd. Försöksytorna anlades 1983, 1990 resp. 1991 och innehåller 10080, 8520 respektive 4486 försöksplantor.

Törskateangripen gren på trädposition 5:4:10 fotodokumenterad 2011 (överst) och 2015 (underst). Grenen där angreppet ursprungligen startade är nu död och törskate­infektionen har spridit sig till stammen. Fotograf: Mikael Westerlund, Skogforsk.

Fältsäsongen 2011 markerades och fotograferades sammanlagt 205 infektionspunkter under 2.5 meter på 92 törskatedrabbade individer, slumpmässigt utvalda i de tre avkommeförsöken (~30 per försök). Av de uppmärkta infektionspunkterna var 179 stycken lokaliserade till gren och 27 påträffades på stam (Tabell 1). En återinventering inklusive ny fotodokumentation genomfördes planenligt juni 2015. Ett stort antal av de angripna grenarna hade dött mellan investeringstillfällena och 22 infektionspunkter som vid inventeringen 2011 var lokaliserade till en huvudgren hade nu spridit sig till stammen (Tabell 1, Bild 1). När stammen blev infekterad är svårt att avgöra (och kan till och med ha inträffat före 2011) men angreppet startade med största sannolikhet i grenen. Med tanke på törskatesvampens långsamma skadeutveckling kommer troligtvis fler stammar att infekteras kommande år viket motiverar en återinventering om 4-5 år. Först då kan mer generella slutsatser om skadornas utveckling dras.

Uppmärkta infektionspunkters placering och utveckling vid 2011 resp. 2015 års revisioner, gemensamt över alla försök.