Uthållig produktion av hybridasp efter skörd

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 898-2016

Hybridasp tillhör de trädslag som är av stort intresse för framtida satsningar på biomassainriktad virkesproduktion där avsikten är att ersätta fossila bränslen med förnybar energiråvara. Vi har relativt god kännedom om produktion och skötselmöjligheter i planterade hybridaspbestånd, men kunskapen om åter­be­skog­ning ­efter avverkning och uthållighet vid upprepad skörd behöver öka. Projektets mål är att, för rotskottföryngrade hybridaspbestånd, undersöka:

1. produktionsnivå och skördeuttag,
2. näringsuttag och markförändringar,
3. uthållighet i produktion vid varierande skördeintervall, samt slutligen
4. ekonomi vid biobränsleinriktad odling.

Projektet är långsiktigt och i skrivande stund, våren 2016, finns inledande resultat för de båda första målen.

I projektet har fem olika försökslokaler använts varav fyra av dem är aktiva i nuläget. Samtliga försök är belägna på tidigare åkermark i Skåne. Under projektets inledande år avverkades de planterade bestånden och sedan har utvecklingen i rotskottföryngrade bestånd följts.

Resultaten från projektet så här långt visar att det för kommande träd­genera­tioner sannolikt går att förlita sig på ett rikligt uppslag av rotskott efter skörd av de ursprungligen planterade bestånden. Detta styrks av att samtliga hittills testa­de kloner skjuter rotskott efter skörd. Ofta fås upp till 100 000 skott ha^-1. Vi har också indikationer på att rotskottföryngring även fungerar i den andra rotskott­generationen.

Produktionsnivåerna har varierat, men under goda mark- och klimatförhållan­den har medeltillväxten efter bara några år kommit upp på en nivå av omkring 10 ton TS ha^-1 år^-1, vilken sedan också upprätthållits under en längre tid. Detta mot­svarar 25–30 m³ ha^-1 år^-1.

Utifrån de näringsanalyser som gjordes i samband med avverkningarna blir borttransporten av kväve ungefär 300 kg ha^-1 då 75 ton TS biomassa ha^-1 skördas. Analyserna visade också att näringsuttaget per enhet torrsubstans är betydligt högre för grenar och toppar samt för unga skott jämfört med de stam­mar som tas ut i konventionell gallring och slutavverkning. Senare mät­ningar har också avslöjat att näringsuttaget per biomassaenhet minskar drastiskt med åldern under de inledande åren i rotskottföryngrade bestånd. Eftersom upprepad skörd med korta omloppstider innebär ett stort uttag av näring måste odlingarnas effekt på näringstillgång i marken samt andra markfaktorer följas upp. Detta görs på två av försökslokalerna.

I projektet följs effekter av röjning och omloppstid på den uthålliga produk­tionen. Eftersom självgallring inträder tidigt under omloppstiden förloras mycket biomassa då bestånd lämnas orörda under längre tid. Det innebär att den uttag­bara biomassan kan bli större då röjning ingår som ett skötselmoment och att omloppstiden då även kan förlängas.

Resultaten hittills pekar på att hybridasp har möjlighet att uthålligt leverera stora mängder vedbiomassa per arealenhet för olika ändamål.

Läs rapporten i sin helhet på länken nedan.