Automatiserad gallringsuppföljning – utveckling och test

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 862-2015.

Beståndsvis gallringsuppföljning syftar till att följa upp och förbättra kvaliteten i gallringsarbetet samt generera data för uppdatering av beståndsregister. För att förbättra de system för uppföljning som används i dag bör insatser inriktas mot åtgärder som ger snabbare återkoppling till skördarlagen och genererar mer precisa skattningar av beståndsuppgifter för kvarvarande bestånd.

Syftet med den här avrapporterade studien var att utveckla och testa ett be­sluts­stöd för gallringsskördare som löpande ger information om gallrings­ut­taget men också skattningar av beståndsvariabler som beskriver det kvar­varan­de beståndet efter gallring. Studien ingick i projektet ”Automatiserad gallrings­upp­följning och beslutsstöd vid gallring baserat på nya produktions­data från skördare”. I projektet ingår även en rikstäckande utvärdering av den metodik som används i beslutsstödet för beräkning av beståndsvariabler efter gallring.

Beslutsstödet utgörs av ett prototypprogram (hprGallring) anpassat för användning i gallringsskördarens dator. Indata till programmet utgörs av skördarnas standardiserade produktionsdata i form av så kallade hpr-filer (harvested production) genererade enligt den skogliga standarden för datakommunikation, StanForD 2010. Filerna innehåller trädvis information om de avverkade träden t.ex. trädslag, stockdimensioner, kvaliteter samt basmaskinens position vid fällning av trädet. Att enbart standardiserade data används som indata till beslutsstödet innebär att det har förutsättningar att omgående fungera på samtliga nyare skördare, oberoende av fabrikat.

De beräkningar som utförs i beslutsstödet är beräkning av behandlad areal, gallringsuttag samt beräkning av gallringsstyrka och beståndsvariabler för det kvarvarande beståndet efter gallring. För arealberäkningen har ny metodik utvecklats där ett rutnät läggs ut över gallringsobjektet och i rutnätet läggs posi­tionerna in för de avverkade träden utifrån informationen i hpr-filen. Vid be­räk­ning av gallringsuttag sker en summering av information från rutorna med avverkade träd. För beräkning av gallringsstyrka och beståndsvariabler efter gallring utnyttjas tidigare utvecklad metodik. I ett gränssnitt mot skördar­föraren presenteras arealuppgifter, gallringsstyrka samt nyckeltal för gallrings­uttaget och det kvarvarande beståndet t.ex. grundyta, volym, stam­antal och trädslagsfördelning.

Vid praktisk gallring kan produktionsfiler från ett gallringsobjekt innehålla infor­mation från flera olika avdelningar med varierande ålder och bonitet. För att en gallringsuppföljning ska vara meningsfull bör den göras inom avdelning eller del av avdelning och vid utvecklingen av beslutsstödet har omfattande ansträngningar gjorts för att ta fram funktionalitet som möjliggör detta. Den lösning som utvecklats bygger på en automatisk indelning av större gallrings­objekt i så kallade beräkningsytor. Beräkningsytorna är områden med homogen skog med en areal om 0,5 till 2 hektar. Indelningen av dessa sker utifrån en rums­lig kartläggning av övre höjden inom gallringsobjektet.

Tester av beslutsstödet har genomförts i skördarsimulatorer av de maskintillverkande företagen samt under en kortare tidsperiod på totalt 12 gallringsskör­dare med fyra olika styrsystem. Resultaten från testerna visade att program­met fungerade väl tekniskt och inte gav någon negativ påverkan på övrig funktio­na­litet i skördardatorn. Vidare visade intervjuer med skördarförare som använt programmet att förarna ansåg att beslutsstödet tillförde värdefull information om gallringsarbetet, speciellt när det gäller informationen om det kvarvarande beståndet. Förarna gav också uttryck för en förhoppning om att framöver kunna spara tid genom att ersätta sin manuella gallringsuppföljning med den uppföljning som görs i beslutsstödet.

Sammanfattningsvis har studien visat att det framtagna beslutsstödet fungerar tekniskt väl och att det ger skördarförarna snabb och relevant återkoppling, vilket sammantaget är ett viktigt steg mot en automatiserad gallringsupp­följ­ning. Fortsatt utvecklingsarbete bör inriktas mot en systematisering av erfaren­heter från en bredare användning av beslutsstödet i syfte att identifiera de för­bättringar som behöver göras. Vidare bör praktiskt arbete initieras med att återföra uppgifter om det kvarvarande beståndet till beståndsregister baserat på användning av beslutsstödet. Inledningsvis bör nyckelfaktorer identifieras, och i ett efterföljande utvecklingssteg bör åter­föringen av information om kvar­varan­­de bestånd till beståndsregister kunna automatiseras.

Läs Arbetsrapporten i sin helhet på länken nedan.