Automatisk datainsamling från skotning

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 957-2017.

Manuella tidsstudier av skotning är tidskrävande. Därför är datamängderna oftast begränsade till ett fåtal studerade lass. Problemet är att ju mindre antal studerade lass, desto större risk att materialet inte är representativt. 

Driftuppföljningsstudier kan göras över längre tid, till och med under flera år, vilket förbättrar representativiteten. En vanlig svaghet är dock att det data som samlas in har låg upplösning, vilket minskar förklaringsvärdet i materialet.

Med automatisk datainsamling, ADI, är det möjligt att samla in större mängder data och oftast med högre upplösning än i manuella studier. Därför är metoden ett intressant utvecklingsspår både för forskning och för prestations- och driftuppföljningar.

Vid de skotningsstudier som hittills gjorts har man i princip tvingats välja mellan data med hög upplösning och data med god representativitet. För att genomföra bra metodstudier krävs både och. Detta är bakgrunden till ett växande intresse att automatisera tidsstudier med hjälp av onboard-datorer som är integrerade på skotare.

Men trots goda tekniska möjligheter återstår en hel del utvecklings- och verifieringsarbete för skotar-ADI. Arbetet är angeläget för att så snabbt som möjligt tillgodogöra den höga nyttopotential som tekniken medför. Några viktiga utvecklingsområden är:

1. Etablering av en standardiserad definition av arbetsmoment i skotning för att underlätta analys av material från olika maskintillverkare. Dessutom bör en gemensam observationsenhet användas, förslagsvis ett lass.
2. Som tillägg till registrering av förarens spakrörelser via CAN-buss bör testas att kombinera data från flera källor, till exempel satellitsystem (GNSS) och kran- eller lastvåg.
3. Utveckling av metoder för att kombinera data från skotardatorn med data från skördarens hpr-filer för att analysera hur sortimentens geografiska spridning på trakten inverkar på skotningsprestationen.

Läs rapporten i sin helhet nedan.