Entreprenörer upplever brister i traktdirektiven

Bild: Sverker Johansson/BITZER

Informationskvaliteten i delar av traktdirektiven är ofta bristfällig. Det försämrar lönsamheten för entreprenören och skogsbruket som helhet.

Att informationen i traktdirektiven är korrekt, fullständig och begriplig är avgörande för att drivningsentreprenören effektivt ska kunna planera och utföra det beställda jobbet. En intervjustudie med 100 slumpmässigt utvalda entreprenadföretag, varav 82 deltog, visar att så inte alltid är fallet. Delar av informationen är ganska ofta fel och det förekommer också att traktdirektiven inte är kompletta.

Avläggets placering och storlek

De mest frekventa kvalitetsbristerna avser avlägget. Avlägget bör placeras så att skotarens körsträcka inte blir onödigt lång och ska vara så stort att varje uttaget sortiment kan vältläggas separat. Här är överensstämmelsen med verkligheten ofta dålig. Felplacerade och för snålt dimensionerade avlägg skapar irritation och extra arbete för entreprenören. En bättre planering skulle sannolikt ge betydande effektivitetsvinster och sänkta kostnader.

Förröjning – en vanlig källa till missnöje

En ganska vanlig brist i traktdirektiven gäller förröjning. Genom att bättre specificera uppgifterna om förröjning skulle entreprenören lättare kunna avgöra hur stor arbetsinsats som krävs för att göra objektet klart för avverkning. Denna arbetsinsats behöver beaktas då man resonerar kring ersättningen för trakten.

Framförhållningen har blivit bättre

Tidigare har kritik riktats mot sent utdelade traktdirektiv. Idag är det vanligt att direktivet utdelas två veckor innan ett nytt objekt ska påbörjas, vilket entreprenörerna bedömer vara i tillräckligt god tid. Men fortfarande händer att man bara får någon dags förvarning, vilket kan orsaka betydande extra kostnader för entreprenadföretaget på grund av omotiverade ledtider.

Läs fördjupning

Bakgrund

Drivningsentreprenörens arbetsorder utgörs av det så kallade traktdirektivet. Traktdirektivet innehåller information om behov av förröjning, placering av avlägg och basvägar, snitsling, behov av vägunderhåll och plogning, vägbommar, luft- och markledningar för el och tele, förekomst av hänsynsytor för forn- och kulturlämningar eller för naturvård. Informationskvaliteten i traktdirektiven är helt avgörande för att entreprenören effektivt ska kunna utföra det beställda arbetet på bästa sätt.

Metod

Identifiering av informationskomponenter
Sex drivningsentreprenörer djupintervjuades för att identifiera vilka informationskomponenter som bör ingå i ett komplett traktdirektiv för drivning. Resultaten verifierades via en sekundär intervju med en fokusgrupp från branschföreningen Skogsentreprenörerna.

Enkätstudie med 100 företag

En enkät utarbetades under hösten 2015 och testades både på erfarna forskare samt representanter för skogsnäringen. Året därpå sammanställdes en lista över samtliga certifierade drivningsentreprenadföretag i Sverige. 100 slumpmässigt utvalda företag i listan kontaktades per telefon för att besvara frågorna i den utarbetade enkäten. Svarsfrekvensen uppgick till 82 procent.

Resultat

Förbättringspotential finns

Intervjustudien bekräftade att traktdirektivet utgör den huvudsakliga källan till information för utförande av drivningsentreprenad. Studien visade också att kvaliteten hos vissa av informationskomponenterna i traktdirektiven ofta är så bristfällig att det sänker effektiviteten i entreprenaden och därmed orsakar längre ledtider och/eller kvalitetsförluster. Bristande informationskvalitet leder till högre kostnader och lägre lönsamhet i virkesförsörjningskedjan som helhet. Studien visar också ett behov att öka detaljeringsgraden i traktdirektivets informationskomponenter.

Vanligaste bristerna gäller avlägg och förröjning

Det var stora skillnader i svaren avseende respektive informationskomponent. Standardavvikelsen var stor. Det indikerar att informationskvaliteten kan förbättras i många fall, men också att den inte överlag kan beskrivas som undermålig. Informationskvaliteten och tidhållningen har förbättrats sedan tidigare undersökningar. För branschen generellt gäller dock att informationskomponenterna ”Avlägg – placering” och ”storlek” samt ”Förröjning – ej utförd” respektive ”otillräcklig” ofta är bristande.

Slutsats

Viktigast med korrekt information

För att en drivningsentreprenör ska kunna öka sitt företags lönsamhet och konkurrenskraft krävs ett högt kapacitetsutnyttjande och kortast möjliga ledtider. En förutsättning för detta är att entreprenören genom traktdirektivet får rätt information i så god tid att rekognosering, nödvändiga förberedelser och planering kan ske på ett sätt som medger effektivt igångsättande av arbetet på ett nytt objekt. För att höja informationskvaliteten bör uppdragsgivaren framför allt satsa på att förbättra informationen om avlägg och förröjning.

Nr 105-2017 Publicerad 2017-12-06 07:00

Planering

Teknik & maskinarbete

Drivningsplanering