Kartering av fornminnen i skogen med fjärranalys

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 923-2017.

Vid avverkning skadas många kända forn- och kulturlämningar. Förbättringar kan noteras, men cirka 40 procent av de kända fornlämningar som inventeras uppvisar någon form av skada. Många skador inträffar i samband med skogs­vårdsåtgärder.

Skogsbruket har höjt ambitionen för att förbättra hänsynen till forn- och kultur­lämningar. År 2016 tog skogsbruket fram branschgemen­samma riktlinjer för att komma till­rätta med skadorna. Utöver detta sker fler utbildningsinsatser både för entrep­re­nörer och skogliga planerare i hur hän­synen kan förbättras. 

Flera studier visar på möjligheten att använda olika typer av geografiska data som beslutsunderlag för att både förbättra lägesnoggrannheten, men även för att identifiera okarterade fornminnen. Vid sidan av historiska kartmaterial har laser­skanning vuxit fram som ett viktigt underlag för att kartera fornminnen. Laserskanning tränger igenom skogens krontak och ger en avbildning av mark­ytan i form av en digital terrängmodell som används för att kartera forn- och kulturlämningar.

Syftet med projektet var att kartera fornminnen, främst med underlag baserat på laserdata, och att integrera resultaten i den operativa skogliga planeringen för att kunna minska skogsbrukets skador på fornminnen. Projektets hypotes var att ta fram beslutsstöd möjligt att använda under förtolkningen i en driv­nings­­planering för att indikera kandidater till kulturhänsyn som sedan kräver fält­inspek­tion för vidare bedömning.

Resultaten visar på goda möjligheter att hitta kandidater till vanligt förekom­man­de lämningar, även om det är svårare i blockrika marker samt att vissa lämningstyper inte alls går att upptäcka. De utvecklade tolkningsunderlagen är lätta att implementera och mervärden i den skogliga planeringen identifierades. Samtidigt är fortsatt kvalitetssäkring av myndigheternas databaser samt
åter­kopplingen från länsstyrelser viktigt att effektivisera för minskade skadenivåer.

Ett fortsatt utvecklingsarbete inom forskningen kan inriktas mot studier med ökad täthet i laserdata samt analyser av var olika typer av lämningar före­kommer i landskapet.

Läs rapporten som helhet nedan.