Produktiviteten vid drivning 2008 – 2016
Det visar Skogforsks senaste uppföljning av skogsbrukets produktivitet. Resultatet bryter mot de senaste årens trend; prestationen ökar och TU (maskinernas tekniska utnyttjandegrad) minskar. Prestationshöjningen kan förklaras av att den komplicerade uppstädning efter de senaste årens stormar till största delen är avklarad.
Medelstammens storlek är en viktig faktor för skogsmaskinernas prestation – större träd är billigare att avverka och skota än små träd. I södra Sveriges gallringar har medelstammen minskat, vilket kan ha påverkat skotningens effektivitet. I norra Sveriges gallringsbestånd är medelstammen ungefär densamma som tidigare, och i landets slutavverkningar har den ökat något vilket ger effektivare drivning.
Skogforsk har följt skogsbrukets produktivitet varje år sedan 2008.
Bakgrund
Efter några års avtagande produktivitet i skogsbruket började Skogforsk år 2009 att samla in produktionsdata för att få ett bättre grepp om utvecklingen. Resultatet från de nio första årens datainsamling framgår av Figur 1 nedan. Prestationen har ökat det senaste året och den tekniska utnyttjandegraden (TU) har utvecklats i positiv riktning - förutom under det senaste året.
Figur 1. Utvecklingen hos produktivitet och TU åren 2008-2016, relativa tal. Notera att y-axeln börjar vid 94%.
Prestationen återger prestationen som m3fub/G15-tim i relativa tal där tiden inkluderar avbrott mindre än 15 minuter.
TU är den tekniska utnyttjandegraden och beskriver andelen G15-tid i förhållande till den utnyttjade tiden.
Från forskning till tillämpning
Genom att årligen samla in data om produktiviteten får vi en bild av de förändringar som sker på både kort och lång sikt.
Sedan lång tid tillbaka har produktiviteten ökat stadigt i svenskt skogsbruk, men utvecklingen under slutet av 2000-talet indikerade att utvecklingen avstannat. För att få ett bättre grepp om läget har Skogforsk därför med hjälp av skogsbruket samlat in produktionsdata sedan 2009.
Det är fortfarande några skogsföretag som samlar in driftsdata från drivningsverksamheten och dessa data utgör grunden för redovisningen av produktiviteten i slutavverkning och gallring. Totalt omfattar uppgifterna ursprungligen en avverkningsvolym på ca 14,5 miljoner m3fub, varav 74 procent är slutavverkning och resten gallring.
Vissa viktiga prestationspåverkande faktorer redovisas också. Det rör sig om TU (den tekniska utnyttjandegraden), medelstammens storlek, uttag per hektar samt terrängtransportavstånden. Materialet omfattar åren 2008 till 2016.
Tabell 1. Produktionsdata för slutavverkning.
| Prestation (m3fub/G15-tim) | TU (%) | Medelstam (m3fub) | Uttag (m3fub/ha) |
Trp.avstånd (m) |
|||||||
| 2008 | 2016 | 2008 | 2016 | 2008 | 2016 | 2008 | 2016 | 2008 | 2016 | ||
| Norra Sverige | Avv. | 20,6 | 21,1 | 85 | 90 | 0,21 | 0,23 | 173 | 184 | - | - |
| Skot | 20,1 | 23 | 87 | 92 | - | - | - | 476 | 467 | ||
| Södra Sverige | Avv | 25,3 | 28,8 | 84 | 83 | 0,33 | 0,36 | 206 | 223 | - | - |
| Skot | 21,9 | 24 | 87 | 86 | - | - | - | - | 351 | 345 | |
Som framgår av tabellen är prestationen något högre i södra Sverige. För avverkningens del beror detta på att medelstammens storlek är större och för skotningens del beror det dels på ett större uttag per ha och ett kortare terrängtransportavstånd. En närmare granskning av Tabell 1 visar att medelstammens storlek ökat något. Det bör även noteras att prestationen - och även TU i norra Sverige - ökat för både avverkningen och skotningen.
Tabell 2. Produktionsdata för gallring.
| Prestation (m3fub/G15-tim) | TU (%) | Medelstam (m3fub) | Uttag (m3fub/ha) | Trp.avstånd (m) | |||||||
| 2008 | 2016 | 2008 | 2016 | 2008 | 2016 | 2008 | 2016 | 2008 | 2016 | ||
| Norra Sverige | Avv. | 9,9 | 11,8 | 84 | 90 | 0,10 | 0,10 | 48 | 52 | - | - |
| Skot | 11,8 | 11,2 | 89 | 94 | - | - | - | - | 443 | 493 | |
| Södra Sverige | Avv. | 8,7 | 9,3 | 83 | 84 | 0,11 | 0,08 | 49 | 49 | - | - |
| Skot | 11,1 | 10,7 | 89 | 87 | - | - | - | - | 370 | 388 | |
Utvecklingen i gallring pekar på att medelstammens storlek blivit mindre i södra Sverige och en allmän reflektion är att prestationen vid avverkningen ökat något medan skotningsprestationen minskat något.
Generellt gäller att genomsnittsprestationen är väsentligt lägre i gallring än i slutavverkning, vilket beror på avverkningsförutsättningarna. TU är något lägre för skördarna än för skotarna, vilket beror på att skördarna är mera tekniskt komplexa. Däremot verkar det inte vara någon skillnad mellan slutavverkning och gallring då det gäller TU.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
