Risningens effekter på spårbildning, skotning och skördarprestation

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 933-2017.

Grenar och toppar, grot, tas ofta ut i samband med föryngringsavverkning och nyttjas som bränsleråvara eller lämnas i körvägen för att förhindra eller minska spårbildning. Spårbildning kan medföra negativa effekter på mark och vatten.

Hypoteserna var att risning av körvägar medför minskat spårdjup och lägre andel körsträcka med spår, lägre bränsleåtgång, högre körhastighet, mindre vibrationer för förarna och oförändrad skördarprestation.

I syfte att jämföra effekterna av att risa eller inte risa stickvägar vid skotning lades ett randomiserat blockförsök ut inom ett avverkningsobjekt i nordvästra Uppland under hösten 2014. Två behandlingar studerades, grotanpassad av­verkning där vägarna lämnades orisade och konventionell avverkning där vägarna risades. Jämförelserna mellan behandlingarna avsåg andel skadad 
kör­sträcka, bränsle­för­bruk­ning, körhastighet och vibrationsnivåer under körning med en fullastad skotare, totalvikt 44 ton, samt skördarprestation. Skotaren gjorde 2-5 över­farter per väg. Skördarprestation och andel skadad körsträcka – d.v.s. mark­brott med blottad mineraljord – per körsträcka studera­des med åtta upprepningar. Övriga para­metrar studerades i samma vägar, men med de åtta blocken hopslagna till fyra block.

Ingen skillnad i skördarens prestation kunde konstateras mellan konventionell avverkning och grotanpassad avverkning, vilket stämmer väl med tidigare studier. Ingen signifikant skillnad i beräknad total upplevd vibrationsnivå eller körhastighet kunde påvisas för skotaren. Bränsleförbrukning visade tendens till sänkning vid körning på risad väg jämfört med orisad väg. Andelen körsträcka med spårbildning ökade med ökat antal överfarter och var signifikant högre för orisade än risade vägar.

Det förefaller rimligt och logiskt att risningen har effekter på spårdjup, bränsleförbrukning, körhastighet och vibrationer, men det har inte kunnat säkerställas i denna studie.

Läs rapporten i sin helhet nedan.