Svårt att kartera angrepp av granbarkborre med satellitdata

Bild: Harald Kluth

Satellitdata som visar minskning av barrmassa har en potential att visa var det finns skador av granbarkborre. Men att identifiera vad som är insektsangrepp är svårt, och metoden måste utvecklas.

Under våren 2017 fanns farhågor om ett omfattande granbarkborreangrepp på den växande skogen i delar av Norrland. Misstankarna stärktes under våren, då många granbarkborrar fångades i utplacerade fällor.

Ett riskområde fanns i Gävleborg. I ett samarbete mellan Skogforsk och Holmen testades där en metod där satellitdata används för att hitta skadeangrepp. Tekniken karterar minskningen av biomassa i form av barr och löv genom att jämföra satellitdata från olika år.

Fältstudien visade dock att det inte var några barkborreskador som karterats, utan gallringar som inte hunnit ajourhållas. I några fall hade även vindfällen klassats som angrepp. Mindre angrepp av granbarkborre hittades, men dessa bedömdes inte vara huvudanledningen till att områdena hittades vid karteringen.

Studien visar att metoden snabbt kan ge en överblick om förändringar i skogen, men att det t.ex. är svårt att skilja utförda gallringar från skogsskador. Inför karteringen måste man i ett första steg ajourhålla registren med uppgifter om nyligen utförda gallringar och röjningar för att kunna undanta dessa från resultatet.

Läs fördjupning

Om studien

Tekniken karterar minskningen av biomassa (i detta fall barr och löv) genom att jämföra satellitdata från olika år. Flera olika index beräknas och vägs samman till en karta med olika skadegrader. Det ger en översiktlig bild av skadeläget och ett underlag för insatser i de värst drabbade områdena.

Inte så omfattande som befarat

Tidpunkterna som jämfördes var augusti 2017 och 2016. Att just augusti valdes berodde på att det är först då som skadeläget blir tydligt och enklare att studera med fjärranalys. Skadekarteringen levererades någon vecka efter beställning. Redan då fanns indikationer om att angreppen inte var så omfattande som befarats under våren.

Figur 1. Detaljerad skadekartering. © Rezatec.

Gallringar sorterades bort

Resultatet jämfördes med Holmens beståndsdata för att sortera bort avverkade bestånd. Annars är det risk att gallringar karteras som skadade, eftersom mängden barr minskat direkt efter gallringsåtgärden. Efter denna bortsortering fanns relativt få områden med karterade skador kvar.

Fältbesök i identifierade skadeområden

Under oktober 2017 gjordes fältbesök på drygt 20 av de områden där skador identifierats i ett område nära Hassela. Dessa hade olika skadegrader enligt karteringen. Fältstudien visade dock att det inte var några skogsskador som karterats, utan gallringar som ännu inte hunnit föras in i beståndsregistren – och i några fall vindfällen. Mindre angrepp av granbarkborre hittades, men de bedömdes inte vara huvudanledningen till att områdena hittades vid karteringen.

Kunskap om gallringsåtgärder krävs

Studien visar att metoden snabbt kan ge en överblick av granbarkborreangreppen, men för att minska antalet karterade skador som egentligen är gallringar eller röjningar, är det viktigt att veta var man genomfört sådana åtgärder.

Nr 113-2017 Publicerad 2017-12-21 07:00