Kan snabbväxande löv etableras problemfritt?

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 976-2018.

En snabb och säker etablering är en nyckelfråga för att skapa högproducerande lövbestånd med god lönsamhet och korta rotationsperioder. Emellertid har det visat sig att allvarliga problem som leder till låg överlevnad och nedsatt tillväxt fortfarande förekommer i etableringsfasen. Genom åren har åtskilliga vetenskapliga försök genomförts för att undersöka hur etableringen kan förbättras när det gäller produktivitet, ekonomi och miljö. Samtidigt har metoder utvecklats inom det praktiska skogsbruket för att hitta säkra och kostnadseffektiva lösningar.

Syftet med denna rapport var att sammanställa befintlig kunskap och presentera en syntes av säkra och effektiva lösningar för etablering av snabbväxande lövträd. Inom ramarna för projektet utfördes en litteraturstudie av publicerade forskningsresultat och handledningar samt en intervju med företrädare för plantskolor och det praktiska skogsbruket. De trädslag som i studien definierades som snabbväxande löv var poppel (både hybrider och rena arter), hybridasp, vårtbjörk och al (klibbal, gråal och hybridal).

Att etablera bestånd med snabbväxande löv är en utmaning för markägaren. Etableringen kräver, till skillnad från flera av våra barrträd, en aktiv skötsel under de första åren. Har
man som markägare inte engagemanget och kunskapen om dessa förutsättningar finns
risk att etableringen misslyckas.

Intervjuerna i studien visade att det ofta är marginalmarker, där konventionellt jordbruk
inte är lönsamt, som odlas. På skogsmark väljs marker där andra trädslag fungerat sämre.
Eftersom snabbväxande löv i sig är ganska krävande när det gäller markegenskaper är detta i sig ytterligare en utmaning, då dessa marker ofta är fuktiga, har låga pH-värden eller är svåråtkomliga när det gäller att utföra olika åtgärder. Att matcha rätt trädslag, genetiskt material och planttyp till ståndorten samt att vidta nödvändiga åtgärder för att förbereda marken för plantering är därför av stor vikt. Dränering, vegetationsbekämpning (kemisk eller mekanisk) och skydd mot vilt är viktiga åtgärder som inte får misslyckas. Vegetationskontroll kan behövas under flera år efter plantering, inte bara för att reducera konkurrens om vatten och näring utan också för att hålla nere skador orsakade av sork. Genom att anpassa planteringsförbandet kan vegetationskontroll utföras rationellt de första åren efter plantering, till exempel genom mekanisk ogräsbekämpning mellan planteringsraderna.

Viltskador är ett stort problem och av resultaten att döma kan odling av snabbväxande löv utan hägn inte rekommenderas om inte markägaren själv har stor kännedom om viltstammar och dess rörelsemönster på den enskilda fastigheten. Ett undantag är sannolikt odling av al, men kunskapen om detta trädslag är begränsad och mer forskning behövs.

Att hitta rätt plantmaterial är också en utmaning. Urvalet av lämpliga kloner och provenienser är begränsat, utom för björk där det sker en mer aktiv förädling och där det också finns olika planttyper att tillgå. Snabbväxande löv är trendkänsliga och fluktuationer i odling över åren gör det svårt för plantproducenter att förutse marknadens behov. Det är också mer krävande att odla mindre volymer, varför man som markägare inte alltid kan få tillgång till ett specifikt plantmaterial för sin odling. Det är därför viktigt att beställa plantor i god tid.

Studiens resultat visar att det går att få en snabb och problemfri etablering av snabbväx-
ande löv. För att gå vidare i frågan behöver vi sprida den kunskap och erfarenhet som finns, vilket också accentuerats i och med denna studie. Nytt plantmaterial anpassat för olika förutsättningar behöver utvecklas. Slutanvändningen är en annan viktig fråga som måste lyftas för att öka intresset för snabbväxande löv. Mycket fokus har legat på bioenergibiten, men råvaran kan användas till fler produkter.

Läs rapporten i sin helhet på länken nedan.