Kottprognos 2018

Bild: Ulfstand Wennström/Skogforsk

Det är gott om tallkottar i stora delar av landet, visar Skogforsks kottprognos. Tillgången på grankottar är sämre, även om vissa regioner sticker ut med riktigt bra förekomst.

Varje år presenterar Skogforsk prognoser över tillgången på kott i Sverige. Prognoserna baseras på klimatdata från SMHI samt Riksskogstaxeringens inventering av gran- och tallkott. Syftet är att prognoserna ska vara till hjälp för skogsbruket vid insamlande av beståndsfrö och markberedning under fröträd.

Rekordbra frömognad

Den klimatbaserade prognosen visar att sommarens värme gett rekordbra frömognad i hela landet. Att detta överensstämmer med verkligheten bekräftas också av kottprovsanalysen (ännu ett fåtal som inte redovisas här).

Mycket grankott på vissa håll

Kottprognosen för gran visar på riklig och mycket riklig förekomst i regionerna Uppland, Södermanland, Stockholm samt i Jämtland över 500 m.ö.h. I Västmanland och Gotland visar prognosen på medelgod förekomst, medan förekomsten i övriga Sverige väntas vara svag.

Rikligt med tallkott

Tillgången på tallkott tycks vara riklig till mycket riklig i Norrbottens och Västerbottens kustland samt Medelpad. Norrbottens inland, Härjedalen, Hälsingland, Dalarna, Värmland, Dalsland, Skaraborg, Halland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Gotland har medelgod förekomst, medan förekomsten i övriga regioner är dålig. Regionerna Kristianstad och Malmö saknar helt provträd.

Vanligt med lokala avvikelser

Lokala avvikelser är mycket vanliga, då skötseln av bestånd kan påverka kottförekomsten i lika hög grad som årsmånsvariationen.

Att tänka på

Vid insamling av kott rekommenderar Skogforsk att först låta analysera ett representativt stickprov för analys av utbyte och anatomisk potential (= förväntad grobarhet enligt röntgen). Kottprovet bör bestå av minst en liter kott och härröra från minst tio träd. Tänk på att frömognad, utbyte och skador kan variera i kronan och i beståndet.

Vid markberedning under fröträd bör förekomsten av kott kontrolleras, till exempel med kikare. Även här kan utbyte och anatomisk potential kontrolleras med ett kottprov. En bra normaltallkotte ger ca 15 matade frön.

Skogforsk reserverar sig för kott som mognat på extremt torra platser, då dessa kan ha fått en störd frömognad. Troligen har dock störningen endast påverkat frövikten.

Prognos för 2019 och 2020

Skogforsk gör en väderbaserad prognos för förekomst av tall- och grankott som bygger på klimatdata från SMHI. Om vädret, främst temperaturen, varit gynnsamt under vegetationsperioden 2018 kan det påverka granar och tallar att blomma under våren 2019. Det ger grankott hösten 2019, men eftersom tallen till skillnad från granen har en tvåårig fröcykel så mognar tallens kottar först hösten 2020. För tallen är det främst vädret 2017 som påverkar om det blir kott hösten 2019 eller inte.
Förutsättningarna för granblomning våren 2019 är goda till mycket goda i större delen av landet.

Förutsättningarna för förekomst av tallkott hösten 2019 är medelgoda till goda i större delen av landet. Dessa kottar kan redan nu beskådas. De ser ut som små brun-gröna ärtor på skaft och sitter som ett sidoskott i spetsen på årets skott, se bild ovan. Prognosen för tall 2020 är ännu inte beräknad.

Det bör understrykas att väderbaserade kottprognoser är osäkra och endast ger en indikation på om det kan bli bra kottillgång. Prognosen är dock hyfsat bra på att förutsäga när det inte blir kott.

Kottanalys

Är kottarna klängbara? Är fröet grobart? När är det lämpligt att plocka kott? Kontakta Skogforsks Fröservice för information om kott- och frökvalitet. Utbytet skattas genom provklängning och grobarhet prognosticeras med hjälp av röntgenanalys. Klängprov (355 kr) och röntgenanalys (260 kr) av ett kottprov kostar 615 kr (tillsammans).

Varför kottprognos?

I Sverige planteras årligen runt 370 miljoner tall- och granplantor. För att producera dessa plantor behövs ca 3,5 ton frö. Lägger man till skogssådd är behovet uppe i ca 5–6 ton frö. För att ekvationen ska gå ihop behöver skogsbruket årligen samla 1 miljon liter kottar.

Av alla planterade plantor härrör 95 procent från fröplantager. För gran är siffran ca 60 procent. Med det nya TreO-programmet är målet att fröbehovet ska täckas till 100 procent från fröplantager. Alla plantager är dock inte i produktion än så vi får vänta till 2030-talet innan vi kan räkna med full behovstäckning för båda trädslagen. Idag måste alltså betydande mängder frön samlas in i bestånd och i detta arbete är Skogforsks kottprognoser till hjälp för skogsbruket.

Prognoserna ger också vägledning om tidpunkt för markberedning under fröträdställningar, då det inte är någon idé att markbereda om det inte finns kott med frön som ger grobart frö.

Se kartor över lokal kottförekomst i fördjupningsdelen.

Läs fördjupning

Slutlig grobarhetsprognos 2018

Tall

Figur 1. Förväntad grobarhet på tallfrö frömognadsåret 2018. Figuren baseras på klimatdata (temperatursumma) från SMHI. Prognosen har inte nederbörd med i modellen, varför årets torka inte beaktats. Normalt har dock nederbörden liten inverkan på grobarhet.

Gran

Figur 2. Förväntad grobarhet på granfrö frömognadsåret 2018. Figuren baseras på klimatdata (temperatursumma) från SMHI. Prognosen har inte nederbörd med i modellen, varför årets torka inte beaktats. Normalt har dock nederbörden liten inverkan på grobarhet.

Kottförekomst i relativtal 2018

Tall

Figur 3. Kottförekomst för tall i relativtal där 100 motsvarar medelförekomsten (1993-2017) för respektive region. Prognosen är baserad på 2368 provträd av tall över 10 m inventerade av Riksskogstaxeringen 2018.

Gran

Figur 4. Kottförekomst för gran i relativtal där 100 motsvarar medelförekomsten (1993-2017) för respektive region. Prognosen är baserad på 2830 provträd av gran över 10 m inventerade av Riksskogstaxeringen 2018.

Kottförekomst i relativtal och absoluta tal 2018

Tall

Figur 5. Kottförekomst för tall i relativtal och absoluta tal. Färgerna visar relativtalet, där relativtal 100 motsvarar medelförekomsten (1993-2017) för regionen. Siffrorna anger den faktiska förekomsten av kott i provträden. Fetmarkerade siffror baseras på >20 provträd, medan siffror med vanlig tjocklek baseras på 20 provträd eller färre. Prognosen är baserad på 2368 provträd av tall över 10 m inventerade av Riksskogstaxeringen 2018.

Gran

Figur 6. Kottförekomst för gran i relativtal och absoluta tal. Färgerna visar relativtalet, där relativtal 100 motsvarar medelförekomsten (1993-2017) för regionen. Den faktiska förekomsten av kott i provträden anges i siffror. Fetmarkerade siffror baseras på >20 provträd, medan siffror med vanlig tjocklek baseras på 20 provträd eller färre. Prognosen är baserad på 2830 provträd av tall över 10 m inventerade av Riksskogstaxeringen 2018.

Medelförekomst av kott 1993–2017 i absoluta tal

Tall

Figur 7. Medelförekomst av tallkott 1993-2017 baserat på 63 281 provträd inventerade av Riksskogstaxeringen. Från 2011 har Riksskogstaxeringen räknat antalet kott per provträd som en kontinuerlig variabel (klassindelad förekomst före 2011). Beräkningen av medelförekomst är till 72 % baserad på klassindelade värden. Klassindelade värden har dock justerats för att bli jämförbara.

Gran

Figur 8. Medelförekomst av grankott 1993-2017 baserad på 77 012 provträd inventerade av Riksskogstaxeringen. Från 2011 har Riksskogstaxeringen räknat antalet kott per provträd som en kontinuerlig variabel (klassindelad förekomst före 2011). Beräkningen av medelförekomst är till 72 % baserad på klassindelade värden. Klassindelade värden har dock justerats för att bli jämförbara.

Kottförekomst i absoluta tal som funktion av latitud och altitud

Tall

Figur 9. Kottförekomst av tall 2018 i relativtal och absoluta tal som funktion av latitud och altitud. Färgen i respektive ruta anger förekomsten i relativtal, där 100 motsvarar medelförekomsten 1993-2017. Siffrorna anger medelantalet kottar i provträden (absolut tal). Fet siffra anger att värdet baseras på >10 provträd. Är siffran understruken baseras värdet på >20 provträd. Siffror med liten storlek anger att värdet baseras <10 provträd. Prognosen är baserad på 2368 provträd av tall över 10 m inventerade av Riksskogstaxeringen 2018.

Gran

Figur 10. Kottförekomst av gran 2018 i relativtal och absoluta tal som funktion av latitud och altitud. Färgskala i respektive ruta anger förekomsten i relativtal, där 100 motsvarar medelförekomsten 1993-2017. Siffran anger medelantalet kottar i provträden (absolut tal). Fet siffra anger att värdet baseras på >10 provträd. Är siffran understruken baseras värdet på >20 provträd. Siffror med liten storlek anger att värdet baseras <10 provträd. Prognosen är baserad på 2830 provträd av gran över 10 m inventerade av Riksskogstaxeringen 2018.

Väderbaserad prognos för kottillgång 2018

Tall

Figur 11. Klimatbaserad prognos för blomning av tall 2017, det vill säga förekomst av tallkott hösten 2018. Prognosen baseras på klimatdata (temperatur) från 2016 års vegetationsperiod (SMHI).

Gran

Figur 12. Klimatbaserad prognos för blomning av gran 2018, det vill säga förekomst av grankott hösten 2018. Prognosen baseras på klimatdata (temperatur) från 2016 och 2017 års vegetationsperioder (SMHI).

Väderbaserad prognos för kottillgång 2019

Tall

Figur 13. Klimatbaserad prognos för blomning av tall 2018, det vill säga förekomst av tallkott hösten 2019. Prognosen baseras på klimatdata (temperatur) från 2017 års vegetationsperiod (SMHI).

Gran

Figur 14. Klimatbaserad prognos för blomning av gran 2019, det vill säga förekomst av grankott hösten 2019. Prognosen baseras på klimatdata (temperatur) från 2017 och 2018 års vegetationsperiod (SMHI).

Nr 77-2018 Publicerad 2018-11-21 07:00

Förädling & plantor

Skogsskötsel

Föryngring