Ljuset hjälper granen att blomma

Junivädret bestämmer

En granknopp kan antingen bli en blomma eller ett vanligt skott. Vilken väg knoppen tar bestäms under en kort period runt halvårsskiftet på våra breddgrader. Om perioden är varm, torr och solig bildas fler blomknoppar. Efter en regnig och kall junimånad satsar granknopparna i stället på att bli gröna skott. Blomningen, som sker nästföljande vår, är därför en spegel av sommarvädret året innan.

Både forskare och praktiker har använt flera olika metoder för att stimulera blombildningen. Knoppdifferentieringen styrs i grunden av hormoner, och ju mer av hormonet gibberellin som når knoppen, desto större är chansen att den blir en blomma. Gibberellinbehandling genom injicering i stammen används nu i praktisk skala i många granfröplantager. Det pågår också praktiska försök med sprayapplicering med traktordragen fläktspruta. Andra åtgärder som gynnar blombildningen är torkstress och värme. Båda faktorerna kan styras om träden odlas i krukor i växthus. Torkstress kan också skapas i fröplantager i fält genom att skära av delar av rotsystemet.

Växthus ger kontrollerad miljö

Den storskaliga massförökningen av förädlat granfrö sker sedan länge i granfröplantager i det fria, men det pågår samtidigt försök med plantager i växthus. Växthusplantager är ett intressant alternativ för att få fram elitfrö från de bästa träden i förädlingsfronten. Här odlas ympar eller sticklingar från de utvalda granklonerna i krukor som kan flyttas in i växthuset under perioder av året. Växthuset kan användas för att stimulera blomningen men också för att kontrollera befruktningen så att inkorsningen med oönskat pollen minimeras.

Frömängderna i en växthusplantage kan aldrig nå upp till nivåerna i en frilandsplantage, men det värdefulla fröet kan masskopieras som sticklingar eller med tekniken somatisk embryogenes. För förädlingen är växthusplantager värdefulla. En effektiv förädling handlar ju mycket om att vinna tid, och i den kontrollerade växthusmiljön kan frön drivas fram för testning betydligt tidigare än i ett klonarkiv på friland.

Experiment med tilläggsljus

Tidigare experiment har visat att högre temperatur och "lagom mycket" torkstress stimulerar blomknoppsdifferentieringen. I den här studien adderades faktorn ljus. Det är känt att ljus, såväl ljusintensitet som ljuskvalitet, påverkar åtminstone en av de hormonella processerna som leder fram till blomning.

I tre olika experiment, ett i värmländska Brunsberg och två i skånska Ekebo, jämfördes blomningsstimulerande behandlingar där ympar och sticklingar odlades i krukor. Upplägget såg något olika ut men i alla experiment ingick försöksledet med tilläggsljus. De andra försöksleden innehöll torkstress, värmebehandling med infraröd lampa och dessutom kontrollodling utomhus. Samtliga försöksled kombinerades med gibberellinbehandling.

Ljusbehandlingen, som gjordes med 400 W halogenlampor, pågick i växthuset från mitten av juni till andra halvan av juli. Våren därpå mättes resultaten i form av blomning, såväl han- som honblommor.

En praktisk utvärdering gjordes också med ett 30-tal kloner från förädlingspopulationen av gran. En del av materialet odlades i krukor som kunde behandlas i växthus, medan en annan del lämnades på friland. Till saken hör att dessa kloner tidigare inte hade visat någon blomning.

Goda resultat av behandlingen

Kontrollodlade ympar utomhus och sådana som fått hormonbehandling utomhus hade alla väldigt få blommor. Värmebehandling med infraröd värme i växthus ökade blomningen något, men ljusbehandling hade störst positiv effekt. Tilläggsljuset ökade både frekvensen träd med honblommor och antalet honblommor per träd i de två experimenten i Ekebo. I försöket i Brunsberg gav tilläggsljuset ingen ökad andel träd med blommor utöver hormonbehandlingen, men en ökad blomning på de träd som hade blommor. En förklaring kan vara att sommaren var mycket solig, och träden kan ha fått tillräckligt mycket naturligt ljus för att stimulera blomknoppsbildningen.

Tilläggsljuset hade också positiv effekt på hanblomningen, även om resultaten var något mer blandade. I ett experiment hade värmebehandlingen störst effekt på hanblomning.

Tabell. Resultat av behandlingen i växthus och utomhus, % träd med blommor och antal blommor per träd i de tre experimenten.

I det praktiska experimentet hade 84 % av klonerna honblommor och 72 % hanblommor. De ympar som växte utomhus hade inga blommor alls.

Praktiska slutsatser

För en förädlare är det viktigt att få fram blommor från så många kloner som möjligt i förädlingspopulationen för att inte förlora genetisk variation till nästa generation. Om en klon producerar han- eller honblommor är inte avgörande så länge som det finns andra kloner som ser till att det finns balans mellan könen i populationen. En slutsats av studien är att växthus med tilläggsljus i kombination med hormonbehandling är ett framgångsrikt verktyg för att öka andelen kloner med blommor i den praktiska förädlingen. Det kan också användas för att skapa elitfrö i växthusplantager för plantodling med hjälp av sticklingar eller somatisk embryogenes.