Möjligheter och utmaningar inom maskinell röjning
Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 967-2018.
Den dominerande metoden för att sköta plantbestånd och ungskog i Norden är fortfarande motormanuell röjning. Idag gör väletablerade metoder det möjligt att få goda skogvårdresultat, hittills till en godtagbar kostnad. Dock har en ökande brist på arbetskraft lett till en kostnadsökning för motormanuell röjning och därför har intresset för att mekanisera röjningen ökat igen.
Hittills är det i första hand basmaskinens (i de flesta fall skördarens) höga timkostnad som förhindrat en mekanisering av röjningen. I andra hand är det att den höga kostnadsnivån inte kunnat kompenseras med bättre skogvårdsresultat. Istället har läget snarare varit tvärtom, en högre kostnad med sämre resultat. Nordiska skogsföretag har under de senaste åren satsat på att utveckla metoder för att röja plantbestånd genom att rycka upp röjstammar med rötterna. Genom att avlägsna röjstammarna med rötterna, det vill säga rotrycka, förmodas uppkomsten av stubbskott förhindras och plantbeståndet behöver i bästa fall bara röjas bara en gång. Om det stämmer kan en högre röjningskostnad kompenseras med bättre skogvårdresultat.
Kan rotryckningen bli det efterlängtade genombrottet för mekanisering av plantbestånds- och ugnskogsskötsel? Vår fältstudie, med stöd av nyare vetenskaplig forskning, visar att metodiken har viss potential. Eftersom rotryckningsåtgärden sätts in i en tidig fas kan maskinen grensla plantor utan att skada alltför många huvudstammar och samtidigt bibehålla hög prestationsnivå. De kortvariga skogsvårdsresultaten (alltså strax efter rotryckningen) verkar godtagbara. För att metodiken ska kunna verifieras vetenskapligt måste dock plantbestånden följas upp under flera år.
Läs rapporten i sin helhet nedan.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.