Rekommendationer för kantzoner vid skogsbruk – resultat från ett samarbete kring Östersjön

Att lämna kantzoner längs sjöar och vattendrag i samband med avverkning kan motverka negativa effekter på vattenkvalitet. Kantzoner används i hela Östersjöregionen.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 995-2018.

Med "kantzon" avses här en zon med strandnära skog som lämnats utmed en sjö eller ett vattendrag främst i samband med avverkning. Kantzoner kan rymma värdefulla arter och livsmiljöer men rekommendationerna som presenteras här ges utifrån hur kantzoner, och skötseln av dessa, kan bidra till att skydda ytvattenkvalitet vid skogsbruk i länderna kring Östersjön.

Rekommendationerna har utarbetats inom WAMBAF-projektet (Water Management in Baltic Forests, finansierat av EU-programmet Interreg Baltic Sea Region) och de redovisas i sin helhet av Ring m.fl. (2018). Ett viktigt syfte med WAMBAF-projektet är att bidra till att minska problem med vattenkvaliteten som kan uppkomma vid skogsbruk i Östersjöregionen. Särskild vikt läggs vid export av näringsämnen, suspenderade partiklar och kvicksilver.

Rekommendationerna i korthet

Planering av skogsbruksåtgärder med hänsyn till vatten

• Planera på både kort och lång sikt för att undvika kortsiktiga negativa effekter och säkra det långsiktiga skyddet av vatten.

• Skydda alla typer av ytvatten. Källor, bäckar och mindre vattendrag påverkas mer av skogsbruk än stora vattendrag och sjöar.

• Ta reda på om det finns ytvatten på eller i anslutning till den aktuella trakten.

• Planera skogsbruksåtgärden i god tid före utförandet. Gör ett fältbesök innan åtgärden påbörjas. Tänk på att bäckarnas utbredning kan variera med årstid och väder.

• Informera maskinförarna var kantzoner ska lämnas hur de bör utformas innan åtgärden påbörjas, till exempel genom skriftliga instruktioner och kartor.

• Klargör för maskinförarna hur de ska agera om förhållandena i fält är för dåliga för att utföra åtgärden eller försämras under pågående arbete, till exempel om markens bärighet minskar på grund av regn.

Avgränsning och skötsel av kantzoner

• Avgränsa kantzoner runt källor, små bäckar, vattendrag och sjöar för att motverka ökad export av växtnäringsämnen, suspenderat material och kvicksilver till ytvatten.

• Anpassa kantzonens bredd till de lokala förhållandena såsom jordart, topografi, vegetation och utströmningsområden.

• Förhindra markskador intill ytvatten, särskilt i utströmningsområden, för att undvika ökad erosion och export av suspenderat material och kvicksilver från omgivande mark. Försök lämna eller skapa vindtåliga kantzoner, och minimera terrängkörning samt undvik markberedning, dikning, dikesrensning och stubbrytning i kantzonen.

• Avverkningsrester (grot) kan användas som markskydd när körning i kantzonen inte kan undvikas, men lagra inte grot i kantzonen.

• Hantera och sprid inte gödselmedel, bekämpningsmedel och andra kemikalier i den strandnära zonen.

Trädslagssammansättning och struktur på kantzoner

• Sträva efter att lämna eller skapa en flerskiktad och olikåldrig kantzon, vilket ofta anses öka dess funktionalitet.

• Gynna lövträd längs skogsvattendrag. Lövförna är en viktig näringskälla för vattenlevande organismer särskilt i vattendrag.

• Lämna träd i alla åldrar för att säkra en fortlöpande tillförsel av grov död ved till vattendragen. Både barr- och lövträd kan bidra med död ved.

• Vid behov kan trädslagsammansättning och åldersstruktur i kantzonen justeras i samband med röjning och gallring.

Läs fördjupning

Kväve, fosfor, suspenderat material och kvicksilver

I tabell 1 visas hur man kan arbeta inom skogsbruket för att begränsa export av kväve, fosfor, suspenderat material och kvicksilver till ytvatten.

Tabell 1. Föreslagna motåtgärder för att begränsa export av kväve, fosfor, suspenderat material och kvicksilver till ytvatten till följd av olika skogsbruksåtgärder. Kantzonerna som nämns förutsätts inkludera alla utströmningsområden som finns i anslutning till ytvattnet.

Ämne	Skogsbruksåtgärder som kan öka exporten	Mekanism som kan minska exporten	Föreslagna motåtgärder
Kväve och fosfor (i löst form)	Avverkning, markberedning¹ och gödsling	a) Upptag i vegetation och gasavgång (endast kväve) b) Ingen tillförsel av växtnäring i känsliga områden	a) Gynna och lämna välväxande träd och markvegetation i kantzonen. b) Gödsling sker utanför kantzonen och andra områden som är hydrologiskt ihopkopplade med ytvatten. Gödsling sker endast under tillväxtperioden och inte under perioder med hög nederbörd. Avverkningsrester lagras utanför kantzonen förutom då de används som markskydd vid körning.
Suspenderat material²	Avverkning, terrängkörning, markberedning, stubbrytning, dikning och dikesrensning	a) Sedimentering och infiltration i kantzonen. b) Ökad erosion från kantzonen förebyggs	a) Förebygg export av suspenderat material från närliggande hyggen och dikessystem: Avgränsa ett översilningsområde av tillräcklig storlek där eroderat material kan avsättas och infiltrera. Bevara vegetationen intakt och förebygg markkompaktering och spårbildning inom översilningsområdet. Undvik sedimentering i utströmningsområden som ligger nära ytvatten och områden som översvämmas vid höga vattenflöden. b) Förebygg erosion och export av material från själva kantzonen. Undvik markkompaktering och spårbildning inom kantzonen d.v.s. minimera körning och använd markskydd på mjuk mark. Bygg en bro eller använd en flyttbar bro om ett vattendrag måste korsas. Ingen markberedning och stubbrytning inom kantzonen. Lämna vindtåliga kantzoner. Var extra försiktig på lätteroderade marker.
Kvicksilver	Avverkning, markskador³	a) Begränsad produktion av biotillgängligt metyl-kvicksilver (kvicksilver-metylering) b) Begränsad transport av metylkvicksilver och oorganiskt kvicksilver till ytvatten	a) Skapa inte fördämningar. Undvik därför att korsa vattendrag (utan att använda en bro) och lämna inte avverkningsrester i vattendraget. Skada inte marken i kantzonen särskilt i områden som täcks av torv. Undvik eller minimera därför körning, markberedning och stubbrytning i kantzonen och lämna vindtåliga kantzoner. b) Undvik eller minimera körning i kantzonen: vatten som kanaliseras i hjulspår kan transportera kvicksilver till ytvatten.

¹ Det finns få studier om hur markberedning påverkar löst kväve och fosfor. Två markvattenstudier visar att kväveutlakningen till grundvatten kan öka. Fosfatutlakningen tycks vara obetydlig enligt en markvattenstudie.
² Suspenderat material kan även innehålla fosfor och kväve.
³ Kopplingen till enskilda skogsbruksåtgärder tycks vara mer komplicerad för kvicksilver än för kväve, fosfor och suspenderat material.

För den som vill läsa mer

Resultatet från arbetet med att ta fram rekommendationer för kantzoner i Östersjöregionen redovisas i sin helhet i Arbetsrapport 995-2018. I denna presenteras olika alternativ för hur man kan skapa kantzoner i syfte att skydda ytvattenkvaliteten samt en översikt av nuvarande skötselregimer för strandnära skog i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Finland. I skogsbrukets målbilder för god miljöhänsyn finns målbilder för kantzoner längs sjöar och vattendrag.