Rördamm – ny vattenskyddssåtgärd vid dikesrensning
Skogsdiken försämras med tiden och kan behöva rensas för att bibehålla sin funktion och upprätthålla gynnsamma tillväxtförhållanden. Dikesrensning orsakar dock erosion av jordpartiklar som transporteras till nedströms liggande vatten. Detta vill man undvika. Om ett dike ska rensas är det viktigt att åtgärden ger avsedd effekt i form av bibehållen skogsproduktion. Det är viktigt att åtgärden utförs så sällan som möjligt både för god ekonomi och mindre miljöpåverkan. Dessutom bör man vidta åtgärder för att skydda nedströms belägna vatten.
Att anlägga en så kallad ”rördamm” är en åtgärd som verkar vara effektiv för att motverka erosion och hindra uttransport av jordpartiklar. Metoden har utvecklats i Finland och används där i det praktiska skogsbruket. På engelska kallas metoden ”Peak flow control” (PFC).
Konstruktionen som metoden bygger på består av en liten damm med två rör installerade på olika höjd i dammvallen (se bilder nedan). Det undre röret ska släppa igenom vatten vid ”normala” vattenflöden, det vill säga flödet under merparten av året. Dammvallens funktion är att bromsa upp vattenflödet i dikena särskilt vid höga flöden, exempelvis i samband med vårflod och kraftiga höstregn, men även att fånga upp eroderade partiklar. Vid mycket höga vattenflöden kan en del vatten rinna av genom det övre röret i dammen. Syftet med konstruktionen är således att förhindra hög hastighet på vattnet och därmed dess erosionskraft i hela dikessystemet för att undvika erosion. De jordpartiklar som ändå eroderar kan fångas upp i den grävda dammen. Dammvallens högsta punkt ligger i samma nivå som markytan.
Svårigheten med konstruktionen är att dimensionera rören i dammvallen. Ett för smalt nedre rör kan dämma upp hela dikessystemet under lång tid, vilket kan missgynna trädtillväxten, medan ett för grovt rör inte bromsar upp höga flöden tillräckligt effektivt. En nackdel med metoden är att lösta ämnen i vattnet inte fångas så lätt, utan det är en fördel att om möjligt använda flera vattenskyddsåtgärder, exempelvis komplettera med ett översilningsområde efter rördammen.
Rördammen på bilderna nedan är anlagd i utloppet av ett dikessystem som avvattnar en torvmark i norra Uppland. Granbeståndet inom det dikade området avverkades i augusti 2017. Dammen anlades och dikena rensades i början av november samma år.
Det finns behov av vetenskapliga studier för att bättre fastställa rördammens effektivitet avseende fastläggning av jordpartiklar, men även av lösta näringsämnen och toxiska ämnen.
Dammen på bilderna ligger i Tobo i norra Uppland, och är en demonstrationslokal inom projektet WAMBAF (”Water Management in Baltic Sea Forests”). Projektet är ett samarbete mellan länderna runt Östersjön och finansieras av EU Interreg ”Baltic Sea Region”.
Bild 1. Rördammens dammvall med de två rören installerade i utloppet av dikessystemet som avvattnar den nyligen avverkade och dikesrensade föryngringsytan.
Bild 2. I denna rördamm installerades ett 15 cm grovt rör underst. Det ska släppa igenom det vatten som lämnar området under större delen av året, d.v.s. det ”normala” vattenflödet. Notera att intaget på röret är krökt neråt för att undvika att flytande partiklar, som eroderat högre upp i dikessystemet, ska transporteras ut från området.
Bild 3. På en högre nivå installerades ett 20 cm grovt rör. Vid mycket höga vattenflöden kan en del vatten rinna ut genom detta rör i dammvallen.
Bild 4. Slutligen täcktes det övre röret och dammvallen färdigställdes. Dammvallens funktion är att bromsa upp vattenflödet i hela dikessytemet, särskilt vid höga flöden, men även att fånga upp eroderade partiklar. Dammvallens högsta punkt ligger i samma nivå som omgivande markyta.
Foto: Eva Ring, Skogforsk
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.