Delautomation i drivare har potential men kräver utvecklingsarbete
Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1028-2019.
Studien gjordes i maskinsimulator där prestationen hos en manuellt styrd drivare (skördare och skotare i samma maskin) jämfördes med en drivare som styrs när vissa arbetsmoment är automatiserade. Studiens syfte var att analysera möjligheterna att öka drivarens prestation genom att automatisera vissa arbetsmoment.
Ingen skillnad
Resultaten visade att det inte fanns någon generell prestationsskillnad mellan en manuellt styrd drivare och en drivare utrustad med automatiska funktioner. Däremot fanns det statistiskt säkerställda skillnader då automatikens inverkan analyserades momentvis. Vid körningarna med automatik ökade tidsåtgången under arbetsmomentet fällning av trädet. Däremot sparade automatiken tid under intagning av fällda stammar och vridning av lastredet. De uppmätta tidsskillnaderna var dock relativt små och varierade dessutom något mellan de två förarna som deltog i studien. Mer betydande tidsbesparingar kräver en hel del utvecklingsarbete, till exempel kring förarspecifika maskininställningar.
Fler moment
Drivaren gör både skördarens och skotarens arbete, vilket gör att drivarföraren måste behärska fler arbetsmoment än skördar- eller skotarföraren. Det gör drivararbetet svårare att lära sig. Med hjälp av automation skulle föraren inte behöva styra lika många maskinfunktioner parallellt och då möjligtvis kunna klara kvarvarande uppgifter snabbare.
Lättare automatisera
De tekniska förutsättningarna för automation är också bättre för drivaren än för dagens system med renodlade skördare och skotare. Att skördaren lägger kapade stockar på marken innebär att skotaren måste plocka upp stockarna igen. För en eventuell robotiserad skotare är det en svår och komplex uppgift. Stockarnas exakta placeringar måste identifieras för att kunna plockas upp. Det här problemet slipper drivaren, eftersom den kapar stockarna direkt på lastredet. Detta ger drivaren unika förutsättningar för automation, resonerar forskarna i rapporten.
Studien finansierades av Stiftelsen Nils och Dorthi Troëdssons forskningsfond.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.