Klassning underlättar handel av skogsbränsle

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1021-2019.

Både skogs- och energiföretagen har en önskan om effektivare beställning och leverans av rätt skogsbränsle till rätt förbränningsanläggning. Idag omsätts stora värden, och för att möjliggöra kvalitetsdrivande utveckling och hantering av skogsbränsle krävs möjlighet att mäta och prognosticera kvalitetsrelaterade och väl definierade bränsleegenskaper längs hela produktionskedjan. Genom att sätta samman egenskaper kan en unik produktbeskrivning skapas. Skogsbrukets IT-företag, Biometria, arbetar nu med en totalrevidering och översyn av virkessystemet VIOL. Ett arbete som löpt parallellt och samordnat med detta projekt.

Upptakten i projektet var ett seminarium där branscherna samlades för att diskutera förutsättningar och former för framtida skogsbränsleaffärer. Projektet har genomförts i fyra olika delprojekt med stor uppslutning och medverkan från olika berörda aktörer. Den tidigare föreslagna produktstrukturen har verifierats för att säkerställa gränsvärden, intervall, indelningar av karaktäriserande egenskaper och produktbeskrivningar av skogsbränsle. Fokus har varit att identifiera och beskriva de behov av information, metod och teknik som saknas i dagens operativa hantering av skogsbränsle, men som krävs för en framtida tillämpning av produktegenskaper.

De verktyg som behövs för att kunna mäta kvalitetsparametrarna finns på plats. Att i nästa steg skapa affärsmodeller och redovisningslösningar för detta kan leda till att skogsbränsleaffärer kan göras upp på fler sätt än idag. För askhalt kan ett kollektivupplägg vara rationellt, även om standardvärden också ger relativt bra resultat. För fraktionsandelar bör man överväga exakt vilka parametrar man vill analysera och hur man vill påverka priset med resultatet, då olika parter troligen har olika målbild. En kombination av fraktionsklass (P-klass) och kollektiv för finfraktion kan troligen vara en framkomlig väg. Ett kollektiv kan bestå av lass/ leveranser från en eller flera leverantörer.

Det nya VIOL3 kommer att innebära nya sätt att beskriva det rundvirke och trädbränslesortiment som kommer att handlas med. En av de viktigare förändringarna är ett nytt sätt att beskriva de varor som affärerna avser. Nuvarande system (SSTE) med betydelsen Sortiment – Trädslag - Egenskap kommer ersättas med en ny struktur Sortimentskategori – Handelssortiment – Produkt. Sortimentskategori kan beskrivas som den ursprungliga råvaran. Detta projekt har fokuserat på de skogliga bränslena; Träddelar, Grot och Bränsleved samt i viss mån berört de skogsindustriella biprodukterna; Sågspån, Bark och Torrflis. Övriga sortiment har inte berörts, men den produktifiering som studien visar kan även appliceras på andra bränslesortiment som exempelvis returträ.

Ett Handelssortiment beskriver i vilken form och vilka kvalitetskrav som gäller för att bränslet ska anses vara leveransgillt. Det kan även beskriva om godkänd leverans kan delas upp i flera egenskapsklasser. All vederlagsmätning ska inledas med en mottagningskontroll. Denna ger bland annat svar på om leveransen håller avtalade minimikrav avseende kvalitet. Om kvalitetskraven uppfylls är bränslet leveransgillt och mätningen fortsätter. Ett handelssortiment ska innehålla minst en produkt, men kan innehålla fler. Normalt innehåller bränslesortimenten en produkt som utgör leveransgill råvara. Om man däremot önskar kvalitetssätta eller trädslagsklassa leveransen vid mätningen utgörs dessa av olika produkter. Av de gränssättande faktorerna erhålls torrhalt från mätmetoden. De övriga faktorerna går i dagsläget inte att praktiskt mäta per leverans.

Prisräkning av ett Handelssortiment sker per produkt. Man kan även ha differentierade priser efter torrhaltsnivåer eller fraktionsklasser. Om inget skäl finns att differentiera prissättning räcker det med en produkt för aktuellt handelssortiment. Om torrhalt är enda kriteriet för differentierade priser är en produkt tillräckligt. Prisdifferentieringen sker genom stafflade priser, där priset sjunker med antal köpta enheter eller ökande volym, efter torrhaltsnivåer. Produkt för enskild leverans, exempelvis TRB-klass, anges vid vederlagsmätningen. En trädbränsleklass (TRB-klass) beskriver olika basprodukter av trädbränslen utifrån deras olika bränsleegenskaper. Kunder som finner det motiverat kan även sätta ihop handelssortiment utifrån enskilda parametrar istället för TRB-klass. Den specifikationen kan även användas för att beskriva flis som består av en blandning av flera sortimentskategorier.

Redan idag finns stora mängder information och mätdata längs flödet från skog till industri. När det gäller skogsbränsle är endast en liten andel av informationen tillgänglig via Biometrias informationsnav VIOL. Framförallt bedöms data av bättre precision gällande kvantitet och fukthalt som mycket relevanta. Projektet har kartlagt och beskrivit möjligheter att fånga upp dessa i dagens system och försökt värdera informationer i relation till dagens affär och hanteringskedja.

För att få en god prognos av avverkade kvantiteter skogsbränsle, trädslagsbland-ning och positionsbestämning finns möjlighet att installera och använda en modul för beräkningar baserat på skördardata tillgänglig via Biometria. I dag är det få skördare som använder denna modul. En tredje produktionsform (sönderdelning) skulle kunna registreras via en app (RAPP). Produktionsrapportering av sönderdelade volymer skulle kunna göras i form av en kopia på rapport från skotning.

Om kunden får ett torrare material innebär det möjlighet för lagring samt att man kan blanda flisen med ett blötare, billigare material. Idag finns relativt säkra informationer om fukthalten i materialet vid avverkning att använda som ingångsvärden i torrhaltprognoser. På så sätt kan leverantören av skogsbränsle få en indikation på torknings- och återfuktningsprocesser. Dessa prognosfunktioner bör dock verifieras och förfinas ytterligare, men kan redan idag ge en god indikation. På så sätt kan flöde och lager prognosticeras och fungera som beslutsunderlag och stöd vid beslut om sönderdelning, hantering av material, styrning mot en specifik produkt och för leverans. Skulle man kunna mäta fukthalt vid sönderdelningen skulle det ha ett värde som beslutsunderlag för ruttplanering av sönderdelning och styrning av transporter samt dess energieffektivitet. Information om materialet (fukthalt, fraktionsfördelning, färskhet) skulle vara relevant för kunden för bedömning av dess lämplighet att lagras eller för direkt förbränning i pannan.

Att kunna hantera en varierad efterfrågan med samma maskinresurser genom aktiva val innebär en rad fördelar. Samma energimängd kan då levereras med färre maskintimmar och därmed mindre energiåtgång och miljöbelastning. Resultat visar att det finns en klar vinst i systemet i form av ökat energiinnehåll under perioden november – februari.

Eventuella problem med höga finfraktionsandelar hanteras idag genom blandning med andra material. Finfraktionsandel är en viktig kvalitetsparameter men det finns begränsat med dokumenterade erfarenheter gällande förbränningseffektivitet i olika pannor kopplat till finfraktionsandelar. Kännedomen att finfraktionsandelen påverkar fukthalten och lagringsbarheten är dock spridd, men få aktörer har gjort direkta ekonomiska kalkyler baserat på detta.

Stora delar av de data som efterfrågas finns idag tillgänglig någonstans i systemen. Genom bättre tillgång på data och ett mer automatiserat informationsflöde finns potentialer att effektivisera försörjningskedjorna och skapa ett högre nettovärde, dels genom minskade kostnader men framförallt genom att skapa ett högre värde på slutprodukten. För att realisera nyttan med ökad tillgång på information krävs systemstöd för att hantera och kommunicera informationen.

Läs rapporten i sin helhet nedan.