Kostnader i gallring och slutavverkning 2000-2017

Värdefull enkät

Skogforsk och Skogsstyrelsen genomför årligen en enkät om det svenska skogsbrukets kostnader och intäkter, resultaten presenteras årligen i ”Skogsbrukets kostnader och intäkter" för respektive år samt Sveriges offentliga statistik. Från dessa enkäter har utvecklingen av drivningskostnaderna mellan 2000 och 2017 sammanställts och analyserats. Enkätmaterialet omfattar 821 miljoner m³fub som avverkats under dessa 18 år, varav 547 miljoner m³fub har avverkats i ordinarie slutavverkning och 206 miljoner m³fub i gallring. Resterande 69 miljoner m³fub kommer från avverkning efter stormfällning, mestadels i form av slutavverkning. Ur detta material kan vi dra slutsatser om real kostnadsutveckling och trender, regionala skillnader samt även utföra internationella jämförelser.

Förutsättningarna förändras

Under perioden har drivningsförutsättningarna förbättrats i slutavverkning, medelstamsvolymen har ökat i Götaland, Svealand och södra Norrland, och virkesförrådet per ha har ökat i norra Norrland. Detta beror troligen på att de bestånd som avverkas nu i större utsträckning består av bättre anlagd och skött skog. Sammantaget avverkas skogar med bättre förutsättningar för en kostnadseffektiv drivning idag än för 20 år sedan. På nationell nivå så har inga större förändringar i förutsättningarna för gallring skett under perioden. I Svealand och södra Norrland har dock medelstamsvolymen i gallring minskat. Detta är inte oväntat eftersom gallring är en viktig skötselåtgärd, och tidpunkten för och uttaget i gallringen främst styrs av skötselmässiga skäl. Redan utförda gallringar är en bidragande orsak till de förbättrade drivningsförhållandena i slutavverkning.

Kostnader för gallring och slutavverkning

Skogsbruket har kostnadsutvecklingen under kontroll. Givet konstanta förutsättningar så minskade de reala kostnaderna (sek/m³fub) för både gallring och slutavverkning i början av perioden. I samband med finanskrisen i slutet av 2000-talet ökade kostnaderna och sedan 2010 har de legat på en ganska konstant nivå, där slutavverkningskostnaderna är ungefär desamma som år 2000 medan gallringskostnaderna är ungefär 5 % högre. Dessutom har de förbättrade avverkningsförutsättningarna i slutavverkning medfört en minskning av kostnaderna med 2 % under perioden

Figur 2. Index för den reala kostnaden för gallring och slutavverkning (justerat till 2000 års penningvärde med KPI, 2000 = 100), röd/vitt band slutavverkning och blått band gallring. Banden visar ett 95 procentigt konfidensintervall för indexet.

Jämförelse med Finland och USA

Kostnadsutvecklingen i Finland följer i princip den svenska. En stor skillnad gentemot USA är att kostnaderna sjönk som en följd av finanskrisen istället för att stiga. Det är en följd av de olika systemen i respektive skogsbruk. I USA tillämpas korta kontrakt, så krisen ledde till ett stort momentant överskott av resurser och priset på avverkningstjänster gick därmed ner. Även i normalläge förekommer ett inte obetydligt överskott av avverkningsresurser i USA. I Sverige och Finland tillämpas däremot ett system med långa kontrakt och avverkningsnivån varierar inte så mycket med konjunkturen. Effekten blev att maskinägarna behövde kompenseras för högre kapitalkostnader. Värt att notera är att den relativa kostnaden ligger på en likvärdig nivå i slutet av perioden. 

Figur 3. Den nominella kostnadsutvecklingen för slutavverkning i Sverige, Finland och USA.

Slutsatser

• Trots stormen ”Gudrun” 2005 och finanskrisen som följde strax efter det har de svenska drivningskostnaderna jämfört med länder såsom Finland (Euro) och USA (USD) varit ganska stabila. Småvalutor (såsom SEK) är oftast mer utsatta/ostabila under internationella kriser än större valutor (t.ex. Euro och USD).
• Vikten av goda förutsättningar för drivning, t.ex. medelstamvolym och volym per hektar, har stor betydelse för utfallet.
• Statistikmaterialet är av stor vikt för benchmarking inom Sverige och med andra länder.