Nya handledningar ger hjälp i broförvaltningen

Stort behov av att höja kompetensen

Det stora behovet av brounderhåll har varit uppmärksammat länge. Redan när Skogsstyrelsen gjorde en översyn på 1990-talet konstaterade de att av 4700 broar på enskilda vägar var en tredjedel i så dåligt skick att de inte klarade en fullastad virkesbil utan att skadas. Äldre rörbroar kan ha börjat rosta i vattenlinjen, på träbroar kan träbanan ha slitits och spruckit, och betongfundament kan ha sprickor som blir allt värre under inverkan av frost, vatten och trafikbelastning.

Skogsföretagen Sveaskog och SCA Skog äger många egna broar, och de använder dessutom broar på andras vägar för sina transporter. Företagen ingår i det projekt som tillsammans med Skogforsk tog upp behovet av ökad kunskap om broförvaltning. Den första delstudien i projektet som gjordes av Skogforsk visade att kunskapen är dålig till och med om var broarna finns. Många var inte registrerade i vägplanerna, och dessutom var det vanligt att det fanns brister och skador på broarna. Det visade sig vara funktionellt att med hjälp av digitala kartverktyg identifiera var väglinjer och vattenlinjer korsar varandra för att hitta broar som man inte kände till.

För att kunna motverka bristerna krävs kompetens och handlingsplaner hos de olika väghållarna. Det är inte minst viktigt i den uttunnade organisationen i skogsbruket, där tidigare erfarna specialister kan ha gått i pension. Handledningarna är ett led för att bygga upp kompetensen. Ett annat är utbildning, där Skogforsk deltar som organisatör av företagsanpassade kurser.

Förvaltning av broar

Handledningen Förvaltning beskriver vikten av en utarbetad struktur och metodik i broförvaltningen. En strukturerad förvaltningsplan gör det lättare att prioritera åtgärder och att följa upp broarnas status. Aktiviteterna förebyggande underhåll, inspektion, planering, upphandling och åtgärd är navet i förvaltningsprocessen.

 
Broförvaltning från konstruktion till utrivning. Underhåll, inspektion, planering, upphandling och åtgärd upprepas under hela brons livslängd.

Dokumentera och registrera alla åtgärder

För broar med statsbidrag har Trafikverket tagit fram förvaltningsverktyget BaTMan (Bridge and Tunnel Management). För övriga väghållare saknas verktyg med motsvarande funktionalitet. Ett verktyg är dock Vägförvaltningssystemet VFS som har tagits fram av IT-företaget Triona, och som ägs och förvaltas gemensamt av SCA, Sveaskog, Holmen och Bergvik. Oavsett vilka verktyg som används är det viktigt att registrera alla tekniska uppgifter och de åtgärder som görs under brons livslängd. Alla inspektioner och allt underhåll bör dokumenteras så att de är lätt åtkomliga i registret eller brojournalen.

Underhåll är en bra investering

Kostnaderna för förebyggande underhåll betalar sig i längden. Underhållet bör utföras varje år eller åtminstone vartannat, beroende på konstruktionstyp och påverkan. Vanliga och viktiga åtgärder är rengöring av brobanan med högtrycksspolning, vegetationsbekämpning, reparation av sprickor, målning och återfyllnad av material. I handledningen listas olika underhållsåtgärder för olika konstruktionsdelar i bron.

Inspektionen upptäcker brister

Inspektionen ska upptäcka och bedöma brister, och det är viktigt att den utförs systematiskt och regelbundet med ett intervall på högst 6 år. Handledningen Inspektion går igenom mera i detalj hur inspektionen genomförs. Där hittas exempel på vanliga skador med bilder och beskrivningar, och där finns också blanketter som kan användas som stöd vid inspektionen.

Åtgärdsplanering kräver kunskap

Underlaget från inspektionen ligger till grund för planeringen av underhåll och reparation. Den som ansvarar för planeringen bör ha god kunskap om vilka processer som bryter ner bron och hur olika brister påverkar brons funktion och egenskaper. Det är ofta lämpligt att upprätta en åtgärdsplan som sträcker sig över flera år, inte minst om flera broar ingår i förvaltningen.

Stöd för upphandling

Kunskap om upphandlings- och entreprenadformer samt standardbestämmelser (avtal) är viktiga för att minimera riskerna och kostnaderna i ett uppdrag. I handledningen Upphandling beskrivs processen mera i detalj. Det är viktigt att känna till vem som är vilken part (byggherre, entreprenör, konsult) och vilka standardbestämmelser för avtal som gäller. Kontrakten som upprättas beror bland annat på vilken entreprenadform som används. Underhållsåtgärder genomförs oftast som utförandeentreprenad medan en ny bro vanligen utförs som totalentreprenad. I handledningen beskrivs de regelverk som gäller vid upphandling. Dessutom finns länkar till mallar för anbud och kontrakt.

Åtgärd – besiktning - garanti

Den sista aktiviteten i processen förvaltning är utförandet av själva åtgärden, alltså underhållet, reparationen eller byggandet av en brokonstruktion. Mer omfattande åtgärder bör avslutas med en slutbesiktning. Slutbesiktningen är också startpunkten för eventuella garantier enligt kontrakt.