Så gick det med rördammen
I slutet av oktober 2017 anlades en rördamm i utloppet av ett dikessystem som avvattnar en torvmark utanför Tobo i Uppland. Läs mer i artikeln Rördamm ny vattenskyddsåtgärd. Syftet var att minska erosion och uttransport av eroderad jord orsakad av att dikena rensades efter föryngringsavverkning. Vi har följt dammen under snart två år för att se vad som hänt.
Ett halvår senare – mars 2018
I mars 2018, ett halvår efter dikesrensningen och anläggningen av rördammen, hade dammen fyllts med jord (torv) som eroderat i dikessystemet och transporterats med vattnet till dammen. Det undre röret var helt täckt med jord men vatten kunde fortfarande rinna genom röret, vilket troligen medförde att en del jord följde med. Dammens funktion hade därmed försämrats.
Det undre röret hade täckts med jord men vatten kunde fortfarande rinna genom röret, vilket troligen medförde att en del jord följde med. Dammen hade delvis förlorat sin funktion. Foto: Eva Ring, Skogforsk.
Ett och ett halvt år senare – mars 2019
I mars 2019 hade rördammen fyllts med mer jord och vegetation hade börjat växa på jorden i dammen. Avrinningen från det dikade området genom rördammen fungerade nu dåligt eller inte alls. Orsaken var att det undre röret i dammen hade täckts av eroderad jord och riskerade därför att bli ett dämme. Det kan innebära att grundvattennivån i området stiger och att vattenförhållandena i marken blir ogynnsamma för de planterade granplantorna.
Vegetation har etablerat sig på jorden som sedimenterat i rördammen. Foto: Michael Krook, Skogforsk.
För att förhindra att grundvattennivån i området skulle bli ogynnsamt hög under långa tider tömdes rördammen på jord. Åtgärden krävde några få timmars jobb med grävmaskin och kostnaden blev cirka 6 000 SEK, exklusive moms, inklusive transport av maskinen till och från hygget.
Rördammen tömdes med grävmaskin i mars 2019. Foto: Michael Krook.
Knappt två år senare – augusti 2019
I august 2019 hade riklig vegetation etablerat sig på hygget, även runt rördammen och i huvuddiket. Vegetationen i dikena motverkar erosion av dikeskanterna och bromsar nog även upp vattenflödet. Under dessa förhållanden, särskilt vid låga vattenflöden, har rördammen troligen begränsad betydelse.
Vid höga vattenflöden under höst och vinter, då vegetationen dött, kan dock rördammen hjälpa till att dämpa vattenflödet och minska risken för erosion i dikessystemet samt fånga jord som eroderat. Det är alltså viktigt att kontinuerligt inspektera och underhålla vattenskyddskonstruktioner som anlagts i samband med dikesunderhåll för att de ska fungera bra. Vi bedömer att erosionen i dikena nu kommer att vara låg och att det förmodligen tar lång tid innan dammen fylls igen, om den över huvud taget fylls igen. Men det får framtida inspektioner visa.
I augusti 2019 är hela hygget täckt av mycket riklig markvegetation i form av tistlar, brännässlor, gräs med mera. I rördammen finns en vattenspegel. Foto: Eva Ring, Skogforsk.
Huvuddiket i riktning mot rördammen i augusti 2019. Det är tät vegetation även i dikena till skillnad från i november 2017 (se bild nedan). På mindre än två år har diket vuxit igen. Foto: Eva Ring.
Det rensade huvuddiket i november 2017. Foto: Eva Ring, Skogforsk.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.