Test av nya och slipade sågkedjor

Stihl RMHS kapade snabbast

De fabriksnya kedjornas samband mellan kaparea och avverkningskapacitet. 

Testet visade att sågkedjan Stihl RMHS kapade snabbast vilket också var fallet i ett tidigare Skogforsk-test. Kedjan var 6–7 procent snabbare och hade lägre energiåtgång. Testets övriga två kedjor, Carlton B8 och den nyligen introducerade Oregon 19HX-kedjan, hade väldigt lika kapresultat.

Stihl RMHS-kedjan har längre och något bredare skärtänder än de övriga sågkedjorna vilket kan ligga bakom den effektivare kapningen. Sågspånen från kedjan tenderar också att vara grövre vilket indikerar en effektivare uttransport av spån under kapet.

Fil och eggvinkel avgörande vid omslipning

I testet ingick standardmässigt slipade sågkedjor och dessa hade likvärdig eller något längre kaptid än motsvarande fabriksnya kedjor.

Olika slipningsmönster testades också där kedjorna slipats med olika filnings- och eggvinklar, olika djup på underställningen och med eller utan bottenslipning, det vill säga att man slipar ned extra djupt i skärtanden. Resultaten visade på små effekter av att variera en enskild parameter. De tendenser som fanns var dock att följande parametrar hade en gynnsam effekt på kaptiden:

• ökad filningsvinkel i kombination med ökad eggvinkel
• större djup på underställningen
• bottenslipning

 Skip-kedjan kapade långsammare

Regressionslinjerna för samband mellan kaparea och kaptid för kedjan av Skip-typ samt motsvarande kedja med full uppsättning skärtänder.

I testerna undersöktes även om det fanns något att vinna på att ha en sågkedja med färre antal sågtänder (en så kallad skip-kedja). De finns inte på den svenska marknaden. I Nordamerika är de däremot vanligare och används framförallt vid fällning av träd av grövre diameter.

För Skip-kedjan var antalet skärtänder reducerat med en tredjedel och i studien jämfördes den med en standardkedja av samma modell med full uppsättning skärtänder.

Tanken med att minska antalet skärtänder var att det möjliggör mer utrymme mellan tänderna för evakuering av spån vilket skulle kunna bidra till en kortare kaptid ifall spånevakueringen är en starkt begränsande faktor.

Testerna visade dock motsatsen. I testerna hade Skip-kedjan 12 procent lägre kaptid, 16 procent högre energiåtgång och använde 49 procent högre svärdmatningskraft än motsvarande kedja med full uppsättning skärtänder.

Förmodligen väger inte den potentiella möjligheten av ökad spånevakuering upp den minskande skärförmåga som följde med det lägre antalet skärtänder hos kedjan.

Unik testrigg

Det är värt att hålla i tanken att jämförande tester av sågkedjor fortfarande är i startgroparna och att det finns få publicerade studier som belyser avverkningskapaciteten för olika sågkedjor. Merparten av den kunskap som finns är integrerad i företag som tillverkar sågkedjor och kaprelaterad utrustning.

Vid testriggen i Sävar kan jämförande mätningar mellan olika kedjemodeller göras under kontrollerade former. Riggen blev färdig 2016 och är unik i sitt slag. Den är viktig för fortsatt utveckling och för att förse användare av sågkedjor med objektiv information.

Studien har finansierats av medel från Skogstekniska klustret, Sveaskog och Skogforsks ramanslag.