Tidig skottskjutning för gran kan påverka andelen dubbeltoppar

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 1005-2019.

Klimatsmarta förädlingsmaterial behövs i förädlingsprogram där syftet är att förbättra tillväxt och överlevnad och samtidigt bibehålla kvaliteten. Skottfenologin, det vill säga när skottillväxt och knoppbildning sker under året, är i vårt klimat en viktig egenskap. Det gäller att den sker i rätt tid såväl i dag som i det framtida förändrade klimatet. Vi behöver därför förstå hur skottfenologin kan komma att påverkas av framtida klimatförändringar, men också hur urvalet av träd kan påverka skottfenologin. I den här studien har vi undersökt orsakssambandet mellan skottfenologi och kvalitetsdefekter samt val av bästa tidpunkt för mätning av skottfenologi.

Skottfenologi och celldelning

På gran överensstämmer skottfenologin på art- och proveniensnivå ungefär med när celldelningen startar och avslutas i knopparna. På familjenivån verkar även detta gälla när tillväxten startar på våren medan andra egenskaper, som knoppsättning och förvedning av årsskottet, däremot sker ganska oberoende av när celldelningen avslutas i knopparna på hösten. På familjenivån är det därför troligt att djup knopphärdighet, det vill säga hur väl knopparna klarar låga vintertemperaturer, är bättre korrelerad med celldelningens slut än till exempel årsskottets förvedning. När familjer med hög tillväxt väljs i förädlingen kan en förändrad skottfenologi på våren vara en förklaring till den höga tillväxten. På hösten kan däremot en förändrad tillväxtavslutning vara en viktigare förklaring än den mer synliga och tidigare skottfenologin. Tillsammans väcker detta frågor om urvalet av träd omedvetet kan påverka mängden höstskott och öka risken för knoppskador, något som skulle kunna öka frekvensen dubbeltoppar.

Genetiskt samband hittades

För att testa om det fanns ett orsakssamband mellan skottfenologi och frekvensen dubbeltoppar samt vid vilken ålder som skottfenologin bäst kan bedömas mättes två unga fältförsök och data från både plantor i plantskola och från träd i fältförsök sammanställdes. Vi fann ett genetiskt samband mellan tidig tillväxtstart (skottskjutning) och skottdefekter som dubbeltopp och sprötkvist. På familjenivån kunde skottfenologin mätas på ett bra sätt redan i plantskolan, medan det för enskilda individer var bättre med mätningar i fältförsök. Vi fann däremot inte att sen tillväxtavslutning med aktiva knoppar under senhösten innebar ökad förekomst av dubbeltopp och sprötkvist. Att bedöma tillväxtavslutning på träd genom att mäta förvedning av årsskott var tveksamt, eftersom förvedning var korrelerad med när skottskjutningen skett på våren. Familjer med hög andel höstskott hade tidigare tillväxtstart, senare tillväxtavslutning och större höjdtillväxt än familjer med låg andel.

För urval av träd verkar kombinationen av egenskaper som tidig skottskjutning och hög andel höstskott därför inte vara önskvärd. Liknande resultat i Norge under senare år har där lett till utgallring i fröplantager av kloner vars avkommor visar hög andel höstskott. Någon ökad frekvens av träd med sprötkvistar, dubbelstammar eller allvarliga frostskador har hittills inte observerats i Skogforsks fältförsök. Mätning av skottfenologiska egenskaper sker kontinuerligt inom skogsträdsförädlingen. Detta görs för att urvalet ska kunna balansera skottfenologin med avsedd klimatzon och för att välja de träd med mindre andel höstskott men med bäst tillväxt.

Vi vill tacka Föreningen Skogsträdsförädling som bidragit med ekonomiskt stöd för genomförande av projektet.

Läs rapporten i sin helhet nedan.