Markberedning förbättrar överlevnad och initial tillväxt

Bild: Karin Hjelm

Mekanisk markberedning ger högre överlevnad och höjdtillväxt för planterade barrplantor enligt en omfattande kunskapssammanställning.

Forskare från Sverige, Norge och Finland har sammanställt resultat från markberedningsstudier i dessa länder. Sammanställningen visar att mekanisk markberedning (fläck, harvning, högläggning, invers eller plöjning) generellt ökade plantöverlevnaden med 15–20 procentenheter jämfört med ej markberedd skogsmark. Det kan betyda en överlevnad på 80–90 % cirka 10 år efter plantering av gran, tall och contorta. Invers och plöjning gav antydan till något högre överlevnad än de tre övriga metoderna. De utvärderade metoderna gav även i medeltal 10–25 % högre trädhöjd 10–15 år efter plantering. Dessa effekter och resultat gällde för plantor som var planterade på hyggen med liten eller ingen förekomst av snytbagge, eller att plantorna var skyddade mot snytbagge. Resultaten tyder på att tillväxtökningen skedde under de första 10–15 åren, men att skillnaden förmodligen kvarstår över tid.

Om studien

Kunskapssammanställningen bygger främst på data från experimentella fältförsök i Finland, Norge och Sverige, men även studier av operativt anlagda planteringar ingår (surveystudier). I materialet ingår främst gran, men även tall och några få studier av contortatall förekommer. Täckrotsplantor är den klart dominerande planttypen, men även barrotsplantor och så kallade hybridplantor har använts. Marktypen är uteslutande fastmark (mineraljord) och markfuktighetsklassen frisk mark dominerar.

Påverkad markyta och naturlig föryngring

De studerade metoderna ger en stor andel påverkad markyta i förhållande till vad som behövs för att plantera ett lämpligt plantantal. Det kan vara en nackdel från exempelvis estetisk synpunkt. Baserat på sammanställda data och våra bedömningar tycks fläckvisa metoder (fläckmarkberedning, högläggning och invers) påverka ca 30–40 % av markytan, harvning 45–55 % och plöjning 55–65 %.

En hög andel påverkad markyta kan även bidra till hög röjningskostnad, eftersom mekanisk markberedning vanligtvis gynnar etablering av icke önskvärd naturlig föryngring, företrädesvis lövplantor.

Underlag för beslut om skogsvård

Skogsvårdsåtgärderna markberedning, plantering och röjning ingår vanligtvis i beståndanläggningskedjan. Resultaten i form av planterade plantors överlevnad och tillväxt samt uppkomsten av icke önskvärd naturlig föryngring utgör underlag för att värdera olika kombinationer i kedjan. Det kan bidra till att optimera den totala kostnaden för alla dessa åtgärder och därmed öka lönsamheten sett över ett skogsbestånds omloppstid.

Läs fördjupning

Ytterligare resultat

Andra resultat som framkom var att det fanns en tendens till att markberedningseffekten för höjdtillväxten minskade med ökad temperatursumma. Spannet i temperatursumma var 500–1400 dygnsgrader i latitud 56–68 °N. Däremot var effekten på överlevnaden lika stor oberoende av temperatursumman. Vid temperatursummor under 800 dygnsgrader var variationen i överlevnad betydligt större än vid högre temperatursummor.

I fyra av de fem experimentella försöken där antalet naturligt föryngrade plantor hade inventerats var det fler plantor på markberedda ytor (2000–19000 plantor per hektar) än på ej markberedda (1000–8000 plantor per hektar). Plantantalet tenderade att vara högre för kontinuerliga metoder (exempelvis harvning) än för fläckvisa (högläggning och invers). Men plantantalet beror även på faktorer som antal år efter åtgärden, klimat, avstånd till frökällor och variationen i tillgång på frö olika år.

Mer om studien

Sammanställningen bygger på 26 studier där totalt 86 experimentella försök ingår avseende överlevnad (59 gran, 21 tall och 6 contortatall) och 62 försök avseende tillväxt (44 gran, 12 tall och 6 contortatall). I de fem surveystudierna ingår totalt 7233 bestånd där överlevnad studerats (5246 gran, 1982 tall och 5 contortatall) och 1698 bestånd där tillväxt mätts (1662 gran, 31 tall och 5 contortatall).

Även om studien bygger på ett stort datamaterial ska påtalade tendenser till skillnader mellan olika markberedningsmetoder tolkas med försiktighet. Det beror på obalanserade data, exempelvis att metoder och trädslag har testats i olika omfattning. En annan begränsning är att metoderna och trädslagen inte systematiskt testats på olika ståndorter i den studerade regionen. Dessutom har studierna följts under olika långa tidsperioder som täcker in olika år och därmed skilda väderleksförhållanden. Vidare beror planterade plantors överlevnad och tillväxt inte enbart på vald markberedningsmetod, utan även på exempelvis val av planttyp, plantornas kvalitet och handhavande vid plantering samt enskilda planteringspunkters kvalitet.

Andelen påverkad markyta bygger på data från 12 studier och resultaten på etablering av icke önskvärd naturlig föryngring är sammanställda från åtta studier.

Vägen framåt

Tidigare studier har visat att mekanisk markberedning förbättrar vattentillgången för planterade plantor, ger högre och jämnare marktemperatur samt högre minimitemperatur vid markytan som minskar risken för frostskador. Många studier tyder även på minskad vegetationskonkurrens och en lägre andel snytbaggeskador. Allt detta bidrar till plantornas högre överlevnad och ökade initiala tillväxt efter mekanisk markberedning.

Som tidigare nämnts utgör resultaten från denna kunskapssammanställning underlag för att värdera olika beståndanläggningskedjor. Men studien visar också på behov av ytterligare data på effekter av markberedning, särskilt för tall. Befintliga fältförsök behöver mätas kontinuerligt under tillräckligt lång period för att fullständigt fånga effekterna. Nya försök behöver anläggas för att kunna jämföra metoderna vid olika ståndortsförhållanden och för flera trädslag. Det finns även ett behov av att utveckla modeller för beståndanläggningskedjor som beskriver både biologisk utveckling och ekonomiskt resultat.

En annan viktig utvecklingsfråga för mekanisk markberedning är att minimera andelen påverkad markyta utan att reducera antalet nödvändiga högkvalitativa planteringspunkter. Detta för att kunna tillvarata de i denna studie påvisade gynnsamma effekterna för planterade plantor utan att orsaka dyr röjning eller ge oacceptabel påverkan på natur- och kulturmiljövärden.

Nr 34-2020 Publicerad 2020-06-08 08:00

Skogsskötsel

Markberedning

Föryngring