Blandning av förädlad tall och contorta ger bra resultat

Fröbrist och krav på kostnadseffektivitet skapar önskemål om att kunna hushålla med förädlat plantmaterial. Ett sätt är att plantera ett mindre antal förädlade plantor per hektar än praxis och komplettera med plantor från beståndsfrö eller andra trädslag upp till önskat plantantal per ha. Glesplanterad förädlad tall i blandning med beståndsplantor av contortatall kan vara en skötselmodell som möjliggör tidigt (under omloppstiden) och högt biomassauttag av snabbväxande contortatall och sent uttag av tall med värdefulla egenskaper.

Effekter av blandad plantering

Syftet med projektet var att undersöka effekten av blandad plantering med två trädslag, förädlad tall och contortatall, och analysera effekter av samväxande/konkurrens på produktion av biomassa och stamved samt egenskaper hos dessa båda trädslag. Generell hypotes är att relativt gles plantering av förädlad tall i blandning med contortatall ger högre ekonomisk avkastning (baserad på volym x ekonomiskt värde per volym) än vad enbart gles tallplantering eller konventionell contortatallplantering ger.    

I projektet undersöktes effekter hos contortatall och förädlad tall i blandning (50/50) och på trädslagsrena ytor vid olika planteringsförband i ett fältförsök utanför Umeå (484-Flurkmark). Mätning av försöket för analys av tillväxt och trädegenskaper gjordes 28 år efter plantering. De olika ytornas framtida utveckling under olika gallringsregimer fram till slutavverkning analyserades med simuleringsprogrammet Heureka.

Ökad produktion och ekonomiska fördelar

Högst produktion av stamved återfanns i de trädslagsrena contortatallytorna, vilket var enligt förväntan då contortatallen har en högre överlevnad och initialt snabbare tillväxt jämfört med den vanliga tallen. Effekten av att blanda contortatall med tall gav således, vid normalt till glest planteringsförband (2x2 och 3x3 m), både ökad produktion och ekonomiska fördelar jämfört med tall i monokultur. Effekter av trädslagsblandningen påverkas dock av planteringsförbandet, då tallens konkurrenskraft mot contortatall är beroende av avståndet mellan träden. Förbandet hade inverkan på tallens kvalitetsegenskaper såsom gren- och barktjocklek samt grönkronlängd.

Resultaten stödjer utvecklingen av ett skötselsystem som kombinerar gles plantering av utvalda förädlade träd i blandning med andra träd som bidrar till att upprätthålla hög stamvolymproduktion och till att säkerställa önskade kvalitetsegenskaper i beståndet.