Evighetsträd efter föryngringsavverkning – en utvärdering av trädens överlevnad och evighet
Artikeln är en sammanfattning av ett examensarbete av Hannes Lindhagen utfört vid Skogsmästarskolan vid Sveriges lantbruksuniversitet och i samarbete med Skogforsk.
Idag lämnas så kallade evighetsträd efter slutavverkning för att minska den negativa påverkan på den biologiska mångfalden. Genom att lämna kvar en större mängd träd och trädgrupper ökar vissa arters möjligheter att överleva hyggesfasen.
Dessa träd kan vara naturvärdesträd, som redan uppvisar någon form av naturvärde, eller utvecklingsträd, som lämnas för att utveckla naturvärden i framtiden. Idag saknas kunskap om hur stor del av evighetsträden som överlever efter slutavverkning och hur stor del av dessa som kan klassas som naturvärdesträd. I det här arbetet undersöktes detta, men också hur sälgens överlevnad skiljer sig från andra träd.
Metod och syfte
I detta arbete har 23 slutavverkningsytor undersökts fyra år efter avverkning. Bestånden har slumpmässigt valts ut inom ett område med radien åtta mil från Skinnskatteberg i Västmanland. För att underlätta överblicken av föryngringsytan begränsades storleken på den avverkade arealen till max tio hektar. På de utvalda objekten slumpades sedan en ruta på en hektar ut på området där de kvarlämnade träden skulle taxeras. För samtliga träd mättes diameter, höjd, vitalitet, position på hygget (solitärt, i grupp eller i hyggeskant), vindfällning, markberedning inom krongräns samt hur stor andel av dessa som uppfyller Skogsstyrelsens definition av ett naturvärdesträd. Naturvärdesträd definieras dels genom dess grovlek och ålder men framför allt genom deras struktur och karaktärer, som till exempel tillplattade kronor, grovbarksstruktur eller bohål.
En extra djupdykning gjordes för sälgens överlevnad i relation till dess placering på hygget och huruvida toppkapning påverkar denna överlevnad. Att toppkapa sälg är en åtgärd som i teorin skulle kunna minska risken för vindfällning.
Syftet med arbetet är att öka kunskapen om vad som händer med de kvarlämnade evighetsträden och skapa ett bättre beslutsunderlag för miljöhänsyn vid slutavverkning.
Resultat och diskussion
Andelen evighetsträd som klassades som naturvärdesträd var 19,3 procent och de vanligaste naturvärdesstrukturerna var grov bark och avvikande grenar. Mer än hälften av naturvärdesträden uppvisade endast en naturvärdesstruktur eller tillhörde ett avvikande trädslag utan naturvärdesstruktur, vilket visar på en brist av mycket biologiskt rika träd i produktionsskogen. Antalet naturvärdesträd per hektar var 4,3. Detta skiljer sig från ett tidigare examensarbete av Karlsson (2010) baserat på Skogsstyrelsens taxering Polytax där antalet naturvärdesträd per hektar var 2,3 under perioden 2005 till 2009.
En orsak till skillnaden kan vara att det skett en ökad identifiering av naturvärdesträd vilket medför att det sparas fler träd. En annan orsak kan vara att det helt enkelt finns fler träd i dagens slutavverkningsskogar som har naturvärden. Det är också möjligt att antalet naturvärdesträd har överskattats i denna studie, då bedömningen av naturvärdesstrukturerna är subjektiv.
Fyra år efter avverkning var 13,9 procent av de kvarlämnade träden vindfällda och de träd som lämnades i hyggeskant hade en signifikant lägre risk att vindfällas än de som lämnades i grupp eller solitärt ute på avverkningsytan. Trädslaget med störst andel vindfällda träd var gran. Att markbereda inom fem meter från trädstammen kunde inte bevisas ge någon ökad risk för stormfällning. Av de totalt 62 vindfällda träden hade 26 procent kapats upp och forslats bort från den avverkade arealen och endast rotvälta återstod.
Andelen sälgar som fyra år efter avverkningstillfället fortfarande levde var 63,2 procent, vilket var lägre än övriga evighetsträd och jämfört med andra studier. Sälgar som lämnats som solitära träd var i större utsträckning vitala och levande jämfört med sälgar i grupp och hyggeskant. Vad det beror på är svårt att säga men en möjlig förklaring kan vara att sälgen är ett ljusföredragande trädslag och som solitärt träd blir ljusinsläppet högre vilket gynnar sälgen och ökar dess vitalitet, jämfört med placeringen i grupp eller hyggeskant. Väldigt få toppkapade sälgar återfanns vilket gör det svårt att utvärdera effekten av denna åtgärd. Dessa resultat tyder på att sälgen behöver extra hänsyn i skogsbruket om dess värde för den biologiska mångfalden ska bevaras.
Figur 1. Fördelning av naturvärdeskategori hos naturvädersträd. Datat består av 86 naturvärdesträd, där dessa kunde uppvisa en eller flera typer av naturvärde.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
