Förädlad gran ger högre produktion

Skogsträdsförädling omfattar korsningar, testning i försök och urval av nya sorter, som sedan massförökas i fröplantager. En förädlingsgeneration är nästan tre gånger kortare än granens omloppstid som ligger mellan 45 och 70 år i södra Sverige. Det betyder att sorterna som nyligen använts till föryngring troligtvis inte kommer att planteras om 50 år när nya sorter från förädlingsprogrammet ska levereras.

Teoretiska beräkningar av förädlingens vinster måste verifieras i praktiska försök. Dessa så kallade ”realized gain trials” anläggs för att utvärdera vinsten i volymproduktionen under hela omloppstiden. Denna typ av försök är sällsynt både i Sverige och i resten av världen eftersom resultaten inte längre är aktuella vid slututvärderingen.

En serie med demonstrationsförsök har anlagts i södra Sverige i syfte att studera genetiska vinster under hela omloppstiden. I serien planterades tio olika sorters gran med olika förädlingsgrad. De var två oförädlade provenienser, fyra olika fröplantager, tre olika fröpartier från förädlingsarkiv och en sort som innehöll plantor från tio kontrollerade korsningar mellan testade plus-träd.

Vår studie visade att genetiska vinster för tidig höjdtillväxt stämmer väl överens med genetiska vinster som skattades med hjälp av teoretiska modeller och tidigare studier. Skillnaderna mellan den bästa sorten av helsyskonkorsningar mellan testade plus-träd och material från oförädlade bestånd var 30 % vid åtta års ålder. Skillnader mellan oförädlade bestånd och fröplantagesorterna var cirka 20 %.

En annan slutsats av studien är att försök med större parceller behövs för att följa de olika sorterna under en hel omloppstid. Detta för att öka säkerheten i vinstuppskattning och möjliggöra studier av sambandet mellan genetik och skötselåtgärder. Vi föreslår att en noggrann dokumentation av planteringsmaterial som används vid föryngringsarbete i det praktiska skogsbruket görs. Detta skulle kunna bidra till att verifiera och kvantifiera genetiska effekter i skogsbruket.

Artikeln baseras på en vetenskaplig artikel publicerad i Scandinavian Journal of Forest Research som finns att läsa i sin helhet via länken nedan.