Människans subjektiva tidsuppfattning räcker inte till

Skogforsk har studerat maskinoperatörers förmåga att bedöma tidsåtgång för två alternativa arbetsmetoder. Studien visar att subjektiva tidsbedömningar är svåra och att det finns behov av beslutsstöd.

Vetenskapliga studier visar att människans tidsuppfattning påverkas av ett stort antal störande faktorer. Man vet också att förmågan att bedöma tiden varierar avsevärt mellan individer. Denna forskningsfråga har fått alldeles för lite uppmärksamhet i det skogstekniska sammanhanget.

I samband med Skogforsks studie om sortimentsgripen, gjordes en liten extrastudie för att ta reda på människans förmåga att bedöma tidsåtgång i ett skogsarbetsvetenskapligt sammanhang. Förmågan att kunna bedöma tidsåtgång är viktig för att kunna välja rätt arbetsmetod.

Förmåga att tidsuppskatta kartlades

Syftet med studien var att kartlägga människans (i detta fall maskinoperatörens) förmåga att bedöma relativ tidsåtgång. ”Relativ” betyder i det här sammanhanget att man inte behöver bedöma förbrukad tid i sig, utan i princip räcker det att man kan välja det snabbaste av två olika sätt att arbeta. Vi ville också veta hur bra förarna kan identifiera situationer där det är för svårt att bedöma (relativ) tidsåtgång. Kunskapen och medvetenheten om situationer där det är för svårt att bedöma innebär visst mervärde; man ska veta att man inte vet och leta efter mer kunskap eller data.

Läs fördjupning

Kort om huvudstudien

För att kunna förstå innehållet i extrastudien, måste vi först kort förklara den huvudsakliga studien. Vi utförde en jämförande studie om sortimentsgripen i en maskinsimulator. Sortimentsgripen har två extra griparmar utöver de konventionella gripskänklarna, vilka ger en så kallad sortimenthanterande funktion. Denna möjliggör hantering av två virkeshögar av olika sortiment under en och samma krancykel.

Studiens syfte var att undersöka eventuella tidsbesparingar i användningen av den sortimentshanterande funktionen i nio olika arbetssituationer (Figur 1), samt därefter att kartlägga de arbetssituationer där man sparar eller förlorar tid genom att använda sortimentshanterande funktion.

Du kan läsa mer om själva tidsstudien i den här vetenskapliga artikeln eller i Skogforsks Arbetsrapport 994-2018.

Extrastudiens utförande

Vi bad förarna ange om de upplevde att det gick snabbast att lasta med eller utan sortimentsgrip, alternativt om de inte kunde avgöra om det fanns någon skillnad (Figur 1). I studien fanns det inte några direkta felsvar eftersom studien handlade om förarnas subjektiva upplevelser. Det vi var intresserade av var hur bra de subjektiva upplevelserna stämde med de faktiska utfallen i tidsstudien. Denna kunskap är viktig då man analyserar behovet av skogstekniska beslutsstödsystem samt utvecklar och strukturerar sådana system.

Figur 1. Så här såg frågeunderlaget ut som förarna fick fylla i efter avslutad studie. Studieupplägget bestod av tre olika avstånd från kranpelaren till grippunkten på högarna (y-axel). Utöver det placerades en kvarstående stam på så sätt att den antingen förorsakade: ”mycket hinder”, ”lite hinder” eller ”inget hinder” (x-axel). Följaktligen fanns det totalt nio olika arbetssituationer (3x3).

Förarnas svar

Förarnas sammantagna subjektiva bedömningar stämde med tidsstudieresultatet 14 av totalt 36 gånger (Figurer 2–5). Två av förarna kunde dock peka ut den snabbare griptypen överraskande bra (Figurer 2 och 3). En av dessa två förare kan dock tyckas ha "fuskat" lite grann och följaktligen är han inte direkt jämförbar med andra förare. Denne förare var nämligen involverad i studien även i en forskarroll och hade en hel del förhandskunskap bland annat om tidsåtgång. Så i hans fall var bedömningarna inte rent subjektiva eller spontana.

Det är intressant att notera att förarna, med endast ett undantag, aldrig gav svaret ”kan inte avgöra” utan alltid pekade ut en typ av grip som snabbast. I jämförelsen med resultaten från tidsstudien räknades svaret ”kan inte avgöra” som korrekt om det inte fanns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan de olika griparna. De andra svaren ”konventionell grip” respektive ”sortimentsgrip” räknades som rätt om de överensstämde med en statistiskt säkerställd skillnad för respektive grip.

Det vanligaste utfallet var att föraren pekade ut en typ av grip som snabbast, trots att det inte stämde överens med tidsstudien. En noggrannare kontroll av tidsstudiedata för dessa utfall indikerar inte någon allmän tendens att förarna ändå varit inne på rätt spår (men att den statistiska styrkan inte räckte till att bekräfta förarnas bedömning). Ibland var dock statistiskt ej säkerställda skillnader i linje med förarnas bedömning, men lika ofta var det tvärtom; det vill säga den statistiska styrkan räckte inte till att bevisa att föraren pekat ut fel griptyp.

Figur 2. Första förarens svar på frågan: "Med vilken grip upplevde du att det gick snabbast att lasta högarna?". Gröna ringar visar korrekta svar. Kryssen visar förarens svar när de inte överensstämde med verkligheten och röda ringar vilka svar som var korrekta.

Figur 3. Andra förarens svar på frågan: "Med vilken grip upplevde du att det gick snabbast att lasta högarna?". Gröna ringar visar korrekta svar. Kryssen visar förarens svar när de inte överensstämde med verkligheten och röda ringar vilka svar som var korrekta.

Figur 4. Tredje förarens svar på frågan: "Med vilken grip upplevde du att det gick snabbast att lasta högarna?". Gröna ringar visar korrekta svar (finns inga). Kryssen visar förarens svar när de inte överensstämde med verkligheten och röda ringar vilka svar som var korrekta. Det här var den enda förare som svarade "Kan inte avgöra" på en av frågorna.

Figur 5. Fjärde förarens svar på frågan: "Med vilken grip upplevde du att det gick snabbast att lasta högarna?". Gröna ringar visar korrekta svar. Kryssen visar förarens svar när de inte överensstämde med verkligheten och röda ringar vilka svar som var korrekta.

Överensstämmelse med utfall

Att förarnas bedömningar stämde med utfallet 14 gånger kan tycks vara sällan med tanke på att en ren gissning skulle bli korrekt var tredje gång, det vill säga 12 av totalt 36 gånger. En djupare analys visade dock någonting helt annat. När skillnaden i tidsåtgång mellan griptyperna var mindre än 8 procent, stämde förarnas bedömningar bara 2 av 18 gånger. Däremot, när skillnaden mellan griptyperna var mer än 8 procent stämde bedömningarna 12 av 18 gånger. Med tanke på hur svåra så pass små skillnader är att identifiera, kan vi konstatera att studieförarna lyckades peka ut snabbaste gripen väldigt ofta.

I skogsbruket handlar det också ofta om mycket mindre marginaler än 8 procent. I praktiken är redan relativt små skillnader såsom 2–4 procent betydliga, och skillnader på över 5 procent kan betraktas som stora. Sådana skillnader är svåra eller omöjliga att identifiera för de flesta förarna.

Mer komplexa beslut i verkligheten

Bedömningsuppgiften i denna studie var dock relativt enkel jämfört med det mycket komplexa beslutfattande som förarna måste hantera under praktiskt driftsarbete. Utöver det, fick man i den här studien upprepa en identisk och förbestämd uppgift vilket rimligen underlättade bedömningen avsevärt. I verkligheten har man inte flera försök på sig. Exempelvis måste ett beslut om samlastning fattas redan på förhand och det kan inte göras om senare. I denna studie hade vi två tydliga alternativ; antingen sortimentsgrip eller konventionell grip. I verkligheten har man flera alternativa arbetsmetoder som dessutom sällan är lika tydligt avskilda, man kan exempelvis samlasta ett antal huvudsortiment och/eller ett antal småsortiment.

Skillnader mellan förare

Det ligger nära till hands att misstänka att vad som bland annat skiljer de mest drivna förarna från mindre drivna, är intresset och förmågan att följa upp det egna arbetet i detalj. På det sättet går det att lära sig hur olika delar av arbetet går att utföra på snabbast, enklast och bästa sätt.

Viktigt forskningsområde

Man ska dock inte övertolka resultaten. Denna lilla studie bör snarare ses som ett underlag för att lyfta fram ett viktigt forskningsområde som har uppmärksammats alldeles för lite. Forskningsprojekt såsom Advanced Virtual Aptitude and Training Application in Real-time (AVATAR) är en positiv signal om att man gradvis börjar förstå hur viktigt ett förarstöd i realtid är.

Nr 74-2020 Publicerad 2020-12-14 08:00

Teknik & maskinarbete

Skotning

Maskinteknik

Arbetsmiljö