På skogsbrandsfronten mycket nytt

I Sverige har skogsbränder under lång tid varit ett försummat problemområde. Det har berott på att vi under lång tid varit förskonade från riktigt omfattande och förödande skogsbränder. Då frågan berörts har diskussionen ofta handlat om att det brunnit för lite och för sällan. Därför infördes naturvårdsbränning, för att ge utrymme för arter som gynnas eller är helt beroende av brand för sin förekomst.

De mycket omfattande bränderna 2014 och 2018 har ändrat på detta. Storbrändernas snabba förlopp och de svåra påfrestningar de utsatte samhället för, har tydliggjort behovet av kunskaper, resurser och förmåga till samverkan för att bekämpa skogsbrand – helst innan de blir så omfattande och svåra att effekterna blir samhällskritiska.

Denna rapport har som syften att:

• öka det allmänna kunskapsläget kring skogsbrand och skogsbrandsbekämpning, särskilt vad gäller de mest aktuella frågorna och inom områden där det finns ny information med ett värde för aktörer både inom och utanför skogsbruket
• medverka till att identifiera och avgränsa viktiga skogsbrandsrelaterade forskningsområden, även utanför det egentliga skogsbrukets intresse
• presentera de olika organisationer och yrkesroller som på olika sätt kan samverka vid en skogsbrand och hur man på olika sätt kan bygga upp en relevant kompetens.

Rapporten ger grundläggande kunskap kring hur skogsbrand uppkommer och hur och när den kan utvecklas och bli omfattande. Att kunna förutse detta har stor betydelse för planering och genomförande av bekämpningsinsatser. Rapporten presenterar beprövad teknik, som skogsbrandflyget, men även nya tekniska möjligheter som till exempel drönare och satelliter, som används för att upptäcka och övervaka skogsbränder.

Varje år uppstår omkring 5 000 bränder i skog och mark. De vanligaste orsakerna till brand i skog och mark är kopplade till mänsklig aktivitet, allt från grillbrasor till barns lek med eld. Därför är antalet bränder störst i tätbefolkade områden. Men eftersom resurserna att snabbt släcka oftast är goda i städernas närhet så blir dessa bränder sällan omfattande. Förmåga till snabb insats minskar alltså risken för att större värden skall förödas.

De större skogsbränderna utgör en påtaglig fara för människors liv och hälsa. Skogsbrand föröder ofta stora ekonomiska värden, dels på drabbad egendom och infrastruktur, dels genom nedklassning av kvalitet och tillväxt på det virke som utsatts för brand. Då de akuta insatserna avslutats vidtar arbetet med att bedöma den ekonomiska skadan och för att rädda värdet på skadad egendom. Detta är betydelsefullt både för de enskilda som drabbats som för samhällsekonomin.

Skogsbrukets förebyggande insatser har förstärkts kraftigt efter 2014. Bland annat genom att branschgemensamma riktlinjer infördes 2017. En annan viktig åtgärd har varit att utbilda berörd skogsbrukspersonal via den gemensamma plattformen Skötselskolan. Via den har nära 12 000 kursintyg utfärdats sedan 2016.

En viktig del av rapporten, som bygger på de senaste årens erfarenheter, är en beskrivning av skogsbrukets och andra aktörers roll och organisation vid insats mot brand. Det gäller inte bara arbetet under släckningsinsatsen utan även hur ansvar för efterbevakning fördelas och organiseras.