Så mäts virke idag och så kan det komma att mätas imorgon

Mätdata och annan information om virket samlas in redan i skogen, vid skörd, under transport, och vid ankomst till industrin. Tillsammans skapar de olika datakällorna en skoglig informationskedja. Informationen används för att ge ersättning till skogsägaren och för att planera och styra logistik och industriella processer. Ju mer detaljerad information som finns om virket och ju bättre den förs vidare från skog till industri desto mer valfrihet finns i hur informationen kan användas. Rapporten går igenom de olika punkterna i kedjan, visar på var vi tappar information och när vi mäter saker som vi redan vet.

Olika aktörer har olika förutsättningar och behov av virkesmätningen. Den ersättningsgrundande mätningen kan kräva en noggrannare och dyrare metod gentemot en privat skogsägare än vid en affär mellan företag. Ekonomin i sågtimmermätningen skiljer sig från den i skogsbränslemätningen. Möjligheten att skaffa avancerad mätutrustning skiljer sig mellan små och stora industrier. En inblick i detta ges i ett intervjukapitel där aktörer från virkesköpare till industri fått ge sina perspektiv på mätningen av virke.

Slutsatser

De huvudsakliga slutsatserna från rapporten är:

• Skördarens mekaniska mätning av längd och diameter är idag tillräckligt effektiv för att minska efterfrågan på ny skördarmätteknik. Det är därför troligt att framtida mätteknisk utveckling för skördare fokuserar på kvalitetsparametrar som röta och krök. Skördaraggregatets svåra miljö gör det troligt att mätsensorer monteras på andra ställen i skördaren, exempelvis tillsammans med sensorer för fjärrstyrning.
• Den ersättningsgrundande mätningen går mot att använda sig av allt färre mätmetoder. Framför allt minskar räkning och volymbedömning (med eller utan bedömning av fastvolymprocent) till förmån för travmätning. Travmätningen ökar för massaved, sågtimmer och bränsleved.
• Den ökande användningen av travmätning kan delvis förklaras av fjärrmätningens framsteg. För fullständig automatisering av travmätningen behöver metoder utvecklas för att mäta trädslag och färskhet/fukthalt, antingen i bild eller med annan automatiserad utrustning.
• Mätramar för sågtimmer har utvecklats mot 3D-mätning med allt högre upplösning för både optiska och röntgenbaserade ramar. Röntgenramar kan idag mäta krök och kvistindex automatiskt. Den höga kostnaden för röntgenramar är en barriär mot en automatisk kvalitetsklassning som baserar sig på stockens inre egenskaper.
• Vid sidan av mätramarna har flera utvecklingsförsök gjorts för automatiserad mätning av enskilda egenskaper hos sågtimmer, exempelvis trädslag, röta och årsringar. Vanligt är att mätprincipen har fungerat, men att mätmetoden inte nått upp till de högt ställda kraven på träffsäkerhet. Smuts eller snö/isbildning på ändytan har varit en annan svårighet. Rotbensmätning är en relativt ny kamerabaserad mättillämpning.
• För sönderdelat trädbränsle har beröringsfria mätmetoder haft relativt liten användning. Faktorer som utgjort nackdelar med olika utrustningar är liten provvolym, svårighet att mäta fruset bränsle, känslighet för metallföremål, samt hög kostnad. Ytterligare mätteknisk utveckling behövs därför om dagens manuella metoder ska ersättas.
• Två svaga punkter i den skogliga informationskedjan är terminal och vedgård, eftersom detaljeringsgraden i virkesinformation ofta går förlorad.
• Det är stor spridning i förutsättningar för och behov av mätning av skogens produkter hos branschens aktörer. Skillnaderna i tekniknivå lär därför fortsätta öka och ställa större krav på flexibilitet i mätningens upplägg.

Vägen framåt

Det händer mycket på virkesmätningsfronten. Skogforsk, SLU och Biometria har tillsammans lanserat satsningen ”Framtidens virkesmätning” för att öka utvecklingstakten på området. Som del av det har Skogforsk lanserat ett nytt branschprogram med flera projekt kring virkesmätning, och SLU arbetar på att starta upp en forskarskola på samma tema. Projekten är tänkta att genomföras i olika samarbeten mellan SLU, Skogforsk och Biometria. Satsningen har också lett till Skogforsks nya samverkansgrupp för virkesmätning, där intresserade från våra partnerföretag kan engagera sig.

Flera nya mätningsrelaterade projekt är i uppstartningsfasen riktade mot såväl sågtimmer, massaved som skogsbränsle, håll utkik för mer information.