Så stor är hybridaspens produktionspotential

Fördjupning

I ett forskningsprojekt med syftet att studera hybridaspens produktion och beståndsutveckling inventerades år 2018 fem av Skogforsks äldsta och ännu aktiva försök med hybridasp (Tabell 1). Tre av försöken (Kavlås 1, Kavlås 2 och Ättersta) planterades som avkommeförsök för test av olika kloner och har sedan gallrats enligt ett standardprogram med 1–2 gallringar där 20–30 procent av grundytan har avlägsnats. Ingelstad 2 anlades som ett demonstrationsförsök genom plantering av olika kloner och har senare övergått till att bli ett gallringsförsök. Gallringsförsöket i Ingelstad 2 omfattar två behandlingar som båda inleddes med uttag av 50 procent av grundytan då beståndet var tio år. Den ena behandlingen lämnades sedan utan vidare ingrepp (svag) medan det på den andra gjordes ytterligare ett uttag på 35 procent efter fem år (medel). Försöket bestod av sex försöksytor fördelade på tre upprepningar av respektive försöksled. Samtliga planterade försökslokaler etablerades med 1 600 plantor per hektar.

Tabell 1. Data över försöken som ingick i studien.

Försöket i Dimbo var andra generationen hybridasp på lokalen och etablerades i en rotskottsföryngring som röjts från >50 000 till 2 300 stammar per hektar vid fem års ålder. Gallringsförsöket bestod av tre behandlingar; ett enstaka uttag på 20 procent av grundytan vid 13 års ålder (svag); fyra uttag på vardera 25 procent mellan 7 och 17 års ålder (medel); två uttag på vardera 45 procent vid 7 och 13 års ålder (stark). Respektive behandling upprepades tre gånger och totalt bestod Dimbo av nio försöksytor.

Klonerna i Kavlås 1, Kavlås 2, Ättersta och Ingelstad 2 härstammade från plusträdsurval gjorda på 1980-talet inom äldre bestånd och försök. Föräldragenerationen till rotskotten i Dimbo planterades 1958 med material från ett förädlingsprogram som påbörjades på 1940-talet.

Volymtillväxt

Volymtillväxten hade kulminerat eller var nära att kulminera vid en ålder på 25–30 år (Figur 1). Den årliga medeltillväxten var då 20–22 m³sk per hektar och år, vilket motsvarar en biomassaproduktion på 7,1–8,3 ton torrsubstans stamved per hektar och år. I Ingelstad 2 och Dimbo undersöktes gallringens effekter på produktionen. Inom båda lokalerna fanns en tendens till en högre totalproduktion inom svagt gallrade försöksytor. Detta är i linje med flera tidigare studier av andra trädslag, där ett positivt samband mellan beståndstäthet och totalproduktion har observerats. Försökledet med medelstark gallring i Dimbo gav lägst medelproduktion. Försöksledet innebar fyra gallringar jämfört med 1–2 gallringar inom övriga försöksled i Dimbo och dessa utfördes under en längre period. De upprepade gallringarna resulterade i det lägsta stamantalet i slutbeståndet. En möjlig hypotes är att hybridaspen har saknat förmågan att utnyttja resurserna i det glesa beståndet till fullo. En annan hypotes är att hybridaspens förmåga att reagera på gallringar avtar med åldern. Detta måste undersökas vidare.

Figur 1. Årlig volymmedeltillväxt. För gallringsförsöken Ingelstad 2 och Dimbo har medelvärden beräknats för samtliga behandlingar. 

Dimensionsutveckling

Vid den senaste inventeringen hade försöken Kavlås 1, Kavlås 2 och Ättersta uppnått en ålder på 29–30 år och beståndsutvecklingen var likartad inom de tre försöken. Medeldiametern i brösthöjd var 26–28 cm och medeldiametern för träd som representerade de 400 grövsta per hektar var 31–32 cm. Inom gallringsförsöken var medeldiametern minst inom de svagast gallrade behandlingarna (Figur 2). Medeldiametern för de grövsta träden var i stort opåverkad i Ingelstad 2. I Dimbo var medeldiametern hos de grövsta träden 4,5 cm grövre efter stark jämfört med svag gallring. Den övre höjden (medel för de 100 grövsta träden per hektar) var >34 m i Kavlås 1, Kavlås 2 och Ättersta och något läge i Dimbo (ca 30 m) vid en ålder av 28–30 år. Ingelstad 2 var något yngre än övriga bestånd men övre höjden uppgick redan till ca 32 m vid 23 års ålder. Den övre höjden påverkades inte av gallring. Medelhöjden var däremot något högre inom starkt gallrade ytor jämfört med svagt gallrade ytor.

Figur 2. Medeldiameter för olika gallringsbehandlingar i Ingelstad 2 och Dimbo vid den senaste mätningen 2018. Aritmetiskt medel för alla träd och för träd som representerar de 400 grövsta per hektar.

Det bör poängteras att studien grundar sig på välskötta bestånd på bördig mark och därför bör ses som potentialen för den tidens odlingsmaterial. Etableringsfasen är avgörande vid odling av hybridasp. Brister i föryngringsarbetet kan leda till stora avgångar till följd av konkurrerande vegetation och sorkangrepp. Planteringarna i denna studie föregicks av en grundlig markbehandling med herbicid och harvning och avgångarna var små. Planteringarna skyddades även mot viltskador genom hägn.

Det är svårt att dra långtgående slutsatser om gallringens effekter på beståndsutvecklingen baserat på två försök. Resultaten antyder dock att en till två tidiga och relativt hårda gallringar kan främja dimensionsutvecklingen utan att äventyra den totala volymproduktionen. Resultaten i den här studien behöver följas upp med nya gallringsförsök.

Förädlingsprogrammet för hybridasp fortskrider och idag finns det tillgång till odlingsmaterial som förväntas nå en ännu högre produktion.

Studien finansierades med medel från Stiftelsen Skogssällskapet och Skogforsk.