Tillväxtstörningar på tallplantor fortfarande en gåta
Sedan några år tillbaka har tillväxtstörningar på tallplantor rapporterats från framför allt östra Småland, men rapporter finns också från andra delar av Sverige. Störningarna yttrar sig i onormal skottbildning, med ofta flera jämbördiga, längre eller kortare skott utan tydligt toppskott. Inventeringar har visat att 10–20 procent av plantorna utvecklar två eller flera toppskott i en genomsnittsföryngring. Nya data från delstudier har samlats in 2020 och analyserats, liksom data från några äldre fältförsök.
Studierna gav följande resultat:
- Ett experiment, med syfte att undersöka effekten av tillförsel av borberikat gödselmedel och av fungicidbehandling, kunde inte visa på någon skillnad jämfört med en obehandlad kontroll efter två år. Det gick inte heller att påvisa någon signifikant effekt av behandling med insekticid på observationsytor efter två år
- Förekomst av proleptiska skott* ökar risken att utveckla multipla toppskott året efter. Orsaken till bildande av proleptiska skott är okänd. Klimatiska skeenden, som till exempel milda vintrar eller torra somrar, kan vara inblandade.
- Inventering av planteringar under en skärm av fröträd möjliggjorde en jämförelse av planterade och naturligt föryngrade plantor. Naturligt föryngrade plantor hade en något mindre andel med två eller flera toppskott än planterade, men skillnaden var inte statistiskt signifikant
- I ett markbehandlingsförsök gav borttagning av humustäcket signifikant färre plantor med tillväxtstörningar jämfört med en obehandlad kontroll. Effekten av att ta bort humuslagret kan ha olika förklaringar, till exempel mindre mängd lättillgängligt kväve eller minskad risk för insektsangrepp
- Betningsskador av vilt har konstaterats på många lokaler, men inte i en omfattning som kan förklara tillväxtstörningarna
Frågan om varför tillväxtstörningar uppkommer på tallplantor har inte fått något svar. Borbrist och svampangrepp kan sannolikt avskrivas, dessutom visar resultaten från inventeringarna av plantering under skärm att det knappast kan röra sig om effekter av plantodling eller förädling. Trots detta finns flera tänkbara faktorer kvar. Troligen kan dessa faktorer uppträda såväl separat som på samma lokal, vilket försvårar tolkning av resultat i fältinventeringar och experiment.
* Prolepsis på tall är ett begrepp som inte är helt entydigt. För gran är prolepsis välkänt och då betecknas ett skott som proleptiskt om det utvecklas från en knopp som bildats samma år. Det proleptiska skottet sträcker då under sensommar/tidig höst. För tall kan nya skott utvecklas i toppen av årsskottet mer eller mindre samtidigt med skottsträckningen, vilket borde betyda att knoppen knappt hinner bildas innan den bryter. Kanske finns anlagen till dessa skott redan i den knopp som bildats året före.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.