Automatiska avläggs- och basvägsförslag i avverkningsplanering

Skogforsk har sedan 2012 utvecklat en modell som genererar förslag på basvägar för avverkningstrakten, kallad Bestway. Basvägsförslaget bygger på indata i form av den stående skogens volymsfördelning baserat på laserskanning, traktgräns och avlägg som anges av användaren. Det går även att lägga in tvingande vägar, som exempelvis överfarter över vattendrag eller en i förväg bestämd väg mellan avlägg och avverkning. I modellen optimeras sedan basvägarnas utläggning utifrån en algoritm som finner vägen från simulerade uppställningsplatser för skördaren i skogen och ut till förutbestämda avläggspositioner vid väg. De många vägarna som bildas från varje enskild uppställningsplats läggs successivt samman till ett praktiskt fungerande basvägsmönster. En digital markmodell, markfuktighetskarta, virkesvolymskattning samt olika hänsynstaganden till natur- och kulturvärden nyttjas för att ange begränsningar i körmönster och sätta olika motståndsvärden för olika vägval.

Bestway-modellen har utvärderats av BillerudKorsnäs, Mellanskog och Södra. Utvärderingarna visade att modellen fungerar väl för avverkningar större än 2–3 hektar, givet att avläggen placeras bra. En viktig förbättring vore att modellen skulle kunna föreslå lämpliga avläggspunkter.

Ny metod som minskar körsträckan

Skogforsk har nu utvecklat en metod för att kartera avläggszoner som inkluderats i en modell för avläggs- och basvägsoptimering. Modellen genererar förslag på ett eller två avlägg per trakt och har utvärderats av Södra och BillerudKorsnäs med goda resultat. När jämförelsen gjordes mot verkliga skotningssträckor över 13 avverkningar gav de bäst optimerade förslagen en reduktion av den totala skotningssträckan med 17 procent.

Optimeringen kortar körsträckan på varje trakt och identifierar fler möjliga avlägg för varje trakt, vilket bidrar till en kortad körsträcka. Kanske är det möjligheten att få fram förslag för olika avläggs- och basvägsalternativ som är den stora fördelen med modellen. Förslagen kan användas i dialog med skogsägare och som underlag för fältinventering. Det möjliggör för välgrundade beslut som effektiviserar drivningen.

Figuren visar ett exempel på information från och användning av modellen vid ett av de testade typfallen.