Egenskaper och kvalitetsparametrar med relevans för sågtimmer av tall och gran

System för klassning av sågtimmer har reviderats vid ett flertal tillfällen. Den senaste större revideringen av de branschgemensamma bestämmelserna för kvalitetsklassning av sågtimmer introducerades 2007 och resulterade i bestämmelserna VMR 1–07. Med ambitionen att förenkla och möjliggöra automatiserad mätning minskades antalet kvalitetsklasser för gran från fyra till två och för tall från fem till fyra klasser, plus en klass för vrak. Sedan införandet 2007 har systemet genomgått smärre förändringar, vilka bidragit till att VMR 1–07 i dagsläget är ett mer komplicerat regelverk än vad som var ursprungstanken.

Samtidigt har de senaste 15 årens utveckling inom sågverk och skogsbruk mot en ökad specialisering, standardisering och digitalisering lett till synpunkter om att dagens system skulle behöva moderniseras för att bättre svara mot marknadens behov. Dessa synpunkter har bland annat framförts av Biometrias sågtimmerkommitté. Därför initierades denna studie som ska utgöra underlag för en kommande översyn av bestämmelserna. Uppdraget var att kartlägga de svenska sågverkens enskilda och gemensamma behov av att bestämma kvaliteten hos sågtimmer av tall och gran samt lista de egenskaper och kvalitetsparametrar som sågverken angav som relevanta.    

Studiens upplägg

Projektet genomfördes som en serie intervjuer med företrädare för svenska sågverk. I materialet ingick åtta av de största svenska, kompletterat med ett par mindre aktörer. Man eftersträvade spridning i geografiskt läge, sågade trädslag, produktmix som ägarform.

Intervjuerna bekräftade bilden av att det skett förändringar i förutsättningarna för svenska sågverk att sälja och producera sågade trävaror, vilket motiverar en översyn av hur väl VMR 1–07 uppfyller dagens behov hos både köpare och säljare.

Traditionella kvaliteter har låg relevans

Förändringarna kopplade till marknader och produkter har sammantaget lett till en minskad efterfrågan på produkter som traditionellt har benämnts som ”hög kvalitet”. I stället produceras standardiserat konstruktionsvirke och andra produkter där det mesta svenska virket håller tillräckligt hög kvalitet för att möta kundernas krav på exempelvis hållfasthet. Fokus blir i stället att säkerställa att virket har rätt dimensioner, hög formstabilitet samt identifiera defekter som krök, röta, blånad, toppbrott och rotben hos timret, som både orsakar problem i produktionen och påverkar utbytet av slutprodukten och dess kvalitet.

Dagens system för att klassa sågtimmer av gran och tall i olika kvaliteter uppgavs ha en låg relevans när det gäller kopplingen till sågverkens lönsamhet för slutprodukten. Få sågverk använder dagens kvalitetsklasser som utgångspunkt för sorteringen i timmerklasser innan försågning.

Förväntan om ökad automatisering kräver teknikutveckling

Det finns en stor förväntan på en ökande grad av automatisering av mätningen vid sågverk, vilket innebär att de kvalitetsparametrar som ska identifieras vid inmätning behöver vara mätbara med tillräcklig precision. Idag finns inte mätteknik för att på ett tillfredsställande sätt mäta alla de parametrar som efterfrågas.

Viktigt med flexibilitet

Baserat på intervjuerna och författarnas egen analys konstateras dessutom att ett framtida system inte får utgöra ett hinder för teknikutveckling eller tillämpning av denna. Sammanfattningsvis visar rapporten att följande insatser kan bidra till ökad flexibilitet:

• Regelverket bör tillåta olika kvalitetsparametrar för olika köpled
• Värderingen av och viktningen mellan timrets olika egenskaper och kvalitetsparametrar ska kunna skilja sig mellan sågverk
• Gemensamma bestämmelser ska tillåta olika mättekniker