Ekonomiskt värde på högförädlade plantor vid olika förökningsmetoder

Den genetiska variationen är motorn i förädlingsframstegen och kan delas upp i olika beståndsdelar  som man kan utnyttja i varierande grad i olika förökningssystem. Det vanligaste sättet för svenskt skogsbruk att utvinna den genetiska vinsten i gran är genom fröplantager, där de additiva effekterna som kvarstår vid sexuell reproduktion (eller fri avblomning) utnyttjas. Vid de okontrollerade korsningar som sker i fröplantager kan man inte utnyttja specifika föräldrakombinationer (dominans) eller enskilda kloners förträfflighet (epistasieffekter) eftersom de inte  hunnit individtestats genom klonförsök. 

Nytt förädlingsmaterial på väg ut på marknaden

Anläggning av tredje omgångens plantager TreO håller precis på att avslutas, vilka framför allt innehåller testade plusträd men även avkommor till dessa. Under de närmaste åren kommer därför en stor mängd av detta material att bli tillgängligt för skogsbruket och kan inkluderas i produktionen av högförädlade plantor. Frågan är vilken metod som är den bästa för att föröka materialet. Just nu är fröplantager det rådande alternativet, nästa steg är att skapa en växthusplantage där man undviker inkorsning från vildpollen. Ytterligare en förfining är om man gör kontrollerade korsningar på utvalda individer med efterföljande stickning eller somatiska embryoplantor. Är dessa förökningsmetoder konkurrenskraftiga i förhållande till att starta en ny omgång fröplantager? Det är denna fråga vi ville skapa bättre beslutsunderlag för med studien.

Studiens upplägg

I studien har vi beräknat och jämfört det ekonomiska värdet av högförädlade granplantor, vilka är producerade med olika förökningsmetoder. Studien delades därför upp i ett antal delmoment:

1. Analys av hur de additiva och icke-additiva genetiska effekterna delas upp i operativa klontester
2. Fastställande av genetisk vinst och tidshorisont i de olika förökningssystemen
3. Beräkning av markvärde och ekonomisk bärkraft i varje förökningssystem

Vi har analyserat varje delmål i projektet och dels konstaterat att icke-additiva effekter inte är försumbara och dels visat att de högsta nuvärdena erhållits för två av förökningssystemen, där kontrollerade korsningar ger det högsta nuvärdet tätt följt av en växthusplantage.

Vägledning i valet av förökningsalternativ

Resultaten ger en direkt vägledning till vilket förökningsalternativ skogsföretag bör använda i verksamheten. Innan det implementeras bör man dock även ta hänsyn till vilka interna kostnader som kommer med det valda förökningssystemet. Innan denna studie antogs det att icke-additiva effekter var små och försumbara. Den nya kunskapen visar att man bör ta hänsyn till icke-additiva effekter vid analyser av granklonförsök. Genom denna studie har kunskapen konkretiserats om vilket förökningssätt som bör prioriteras för skogsodlingsmaterial och det pekar på att kontrollerade korsningar är den mest fördelaktiga förökningsmetoden.