Naturvårdande skötsel – påtalade dilemman och organisatoriska flaskhalsar

Det svenska skogsbruket arbetar mot ett flertal olika målbilder för brukandet av skogen och skogsmarken. Dessa målbilder täcker in alla tre delar av hållbarhet: social, ekologisk och ekonomisk. Målen har varit positiva för det svenskt skogsbrukets utveckling, men mängden tolkningar har även gett upphov till åtskilliga diskussioner. Det har ifrågasatts om de alls är användbara, samtidigt som det också diskuteras vem eller vilka som kan anses ha tolkningsföreträde i frågan.

Stor samsyn om behovet av naturvårdande skötsel

Trots alla dessa diskussioner finns en relativt stor samsyn om att ekologiska värden bör stärkas med hjälp av så kallad naturvårdande skötsel, vilket på olika sätt kan bidra positivt till att förbättra och ibland nyskapa habitat för viktiga växter och djur. Det finns därtill en samsyn om att andelen NS-åtgärder bör öka. Ändå prioriteras inte skötselåtgärder i den utsträckning som behövs. Tidigare forskningsresultat har utpekat vissa troliga orsaker till att denna typ av skogsskötsel ibland blir åsidosatt. Det handlar exempelvis om tidsbrist, bristande kunskap om kostnader samt rädsla för kritik.

Rapporten undersöker flaskhalsar och dilemman

I detta arbete försökte vi finna djupare förklaringar och möjligen lösningar på varför naturvårdande skötselåtgärder tenderar att nedprioriteras, även fast det sägs finnas en samsyn om dess vikt för ekologiska värden. Det har vi gjort genom att kartlägga interna företagsprocesser med stor inverkan på hanteringen kring naturvårdsavverkningar. Rapporten presentar resultatet från ett enskilt arbetspaket inom projektet med målsättningen att ”identifiera och förebygga flaskhalsar som gör att naturvårdsavverkningarna inte utförs i tillräckligt stor omfattning”.

I arbetspaketet har workshops och enkäter genomförts med deltagare från Skogsstyrelsen samt en skogsägarförening. Frågeställningarna har varit kopplade till olika aspekter av varför naturvårdande skötsel inte genomförs i den omfattning som många anser tillräckligt.

Viktigt att lägga tid och resurser

Resultatet gör gällande att de tidigare påståendena till stor del stämmer och i arbetet framkommer även en mängd olika förslag på lösningar samt en djupare insikt i det som kan kallas för ”organisatoriska flaskhalsar”. Det visar sig också att det finns ett intresse för att bedriva naturvårdande skötsel i större utsträckning, men att andra faktorer så som tid och resurser försvårar. Därför ges även en uppmaning till skogsnäringen att satsa tid och resurser för att förbättra situationen framåt.