Risken för frostskador på gran kan komma att öka i ett framtida klimat

Bild (vänster): Skador på en ung gran efter en sen vårfrost. (höger) En temperaturstation i ett fältförsök med gran.

Bild: Mats Berlin/Skogforsk

Granplantor riskerar att ta skada av sen vårfrost under etableringsfasen. Med hjälp av nya modeller kan det bli lättare att räkna på risken och få vägledning.

Gran (Picea abies) är ett sekundärträdslag, som vid naturlig föryngring ofta växer upp under skydd av omgivande träd som är större och äldre. Den helt dominerande föryngringsmetoden i svenskt skogsbruk är dock via plantering av fröplantor på trakthyggen. Det innebär att granplantorna under etableringsfasen är exponerade för frost under den period då årsskotten är som mest känsliga. Sena vårfroster har också blivit identifierade som en riskfaktor i södra Sverige och kan orsaka kvalitetssänkande skador (till exempel dubbelstammar och sprötkvistar), nedsatt vitalitet och tillväxt, och i värsta fall dör plantorna.

Granens tillväxtrytm är anpassad till årstidernas förändring av dagslängd och temperatur och därmed varierar rytmen väldigt mycket inom granens utbredningsområde. Tidpunkten för knoppsprickning och skottskjutning är tydligt kopplad till granens proveniensursprung och under stark genetisk kontroll. För att undvika frostskador vid plantering i södra Sverige är därför de nuvarande rekommendationerna att använda plantor med en sen skottskjutning, om planteringstrakten bedöms vara frostlänt. Sådana plantor kan till exempel komma från beståndsfrö från Östeuropa eller från fröplantager som är speciellt utvalda för att vara senskjutande.

Nuvarande rekommendationer är dock väldigt generella och det beror på att:

(i) Det är svårt att klassificera frostrisken på en specifik planteringstrakt

(ii) Det finns många olika frökällor (både beståndsfrö och fröplantager) att välja bland och var och en har en unik tillväxtrytm

(iii) Klimatförändringarna kommer att påverka både frosttillfällen och granens tillväxtrytm

Därför finns det ett behov av att utveckla modeller som kan förutsäga skottskjutningstidpunkt för alla tillgängliga frökällor, samt risken för att drabbas av frostskador på en valfri planteringstrakt. Det behovet finns för både dagens och framtidens klimat.

Läs fördjupning

I den här studien använde vi avancerade klimatdata i kombination med fältdata från 18 svenska och östeuropeiska granprovenienser som planterats i tre olika försök i södra Sverige. Dessa data använde vi för att utveckla modeller som kan förutsäga tidpunkt för skottskjutning, risk för frost och tillhörande skador. Det visade sig att den ackumulerade temperaturen över ett visst tröskelvärde, även kallad temperatursumma, är den viktigaste faktorn för att förklara tidpunkten för skottskjutning. Den är även starkt kopplad till granarnas ursprung både i latitud och longitud. En tidig skottskjutning innebar dessutom en högre risk för frostskador, men det beror också på lokalklimatiska förhållanden på planteringstrakten. Vikten av lokalklimatet undersöktes genom att jämföra klimatdata, som har låg upplösning med i rutnät med flera kilometers storlek, med temperaturstationer anlagda på 10 försökstrakter i södra Sverige. Det visade sig att de rutnätsbaserade klimatdata ofta överskattade dagliga minimitemperaturer, speciellt på 0,5 meter över marken. Det antyder att frostrisken för små plantor och unga träd som är speciellt känsliga, underskattas av modeller som endast bygger på dessa klimatdata.

Modellerna vi utvecklade användes för att förutsäga utfall i framtida klimatförhållanden för perioderna 2021–2050 och 2071–2100 under scenario RCP8.5. Det finns fyra RCP-scenarier som i dagsläget kan användas för att beräkna framtida klimatförhållanden för olika nivåer av växthusgaser. RCP8.5 antar att utsläppen av växthusgaser kommer att fortsätta öka under hela århundradet och är det scenario som förutsäger högst temperaturökning. Vid ett varmare klimat kommer det totala antalet frosttillfällen i södra Sverige att minska, men skottskjutningstidpunkten kommer att inträffa tidigare. Sammantaget innebär det att antalet frosttillfällen efter skottskjutningen kommer att öka, och därmed också risken för frostskador. Det kommer alltså fortsatt vara mycket viktigt att även i framtiden anpassa tillväxtrytmen på plantmaterialet till planteringstraktens förutsättningar.

De utvecklade modellerna kan användas för att förutsäga en proveniensspecifik risk för frostskador på en valfri planteringstrakt, om provenienserna kan klassas med avseende på skottskjutningstidpunkt. Det här innebär att modellerna skulle kunna inkluderas i beslutsstöd som Plantval för att kunna ge skogsägare ett bättre stöd vid val av plantmaterial. Men eftersom merparten av alla granplantor som planteras i Sverige kommer från fröplantager kommer vi att behöva klassa tillväxtrytmen (främst skottskjutningstidpunkt) för dessa på samma sätt som för provenienserna om det praktiska genomslaget ska bli så stort som möjligt.

Nr 53-2021 Publicerad 2021-05-19 17:00