Topografiska index kan förbättra val av plantmaterial

Plantval är ett beslutsstöd för val av plantmaterial, som rangordnar materialen efter deras beräknade arealproduktion på den aktuella trakten. Verktyget har utvecklats av Skogforsk under många år och fungerar idag som en publik webbtjänst.

Plantvals modeller är sedan några år tillbaka klimatanpassade och baseras på medelvärdesbildade data för rutor om 4 x 4 km, vilket är den högsta upplösning som medges i dagens klimatscenarier. För en enskild planteringstrakt kan därför lokala förutsättningar i klimat och topografi skilja sig åt från rutans medelvärde och påverka tillväxtförutsättningarna för och därmed och anpassningen av plantmaterialet.

Skogforsk har analyserat om Plantvals funktioner som predikterar tillväxt och överlevnad kan förbättras genom att inkludera utvalda topografiska index i modelleringssteget samt undersökt möjligheterna till en praktisk implementering av en lokalklimatisk justering på traktnivå.

För de svenska fältförsök som använts i utvecklingen av Plantvals modeller beräknades topografiska index som bedömdes kunna påverka skoglig tillväxt och vitalitet. Detta gjordes för två markmodeller med olika rumslig upplösning (2 x 2 m och 50 x 50 m). Alla kombinationer av topografiska index med beräkningsmetoder och markmodeller resulterade i ett mycket högt antal topografiska variabler att undersöka (130 stycken), men i påföljande analyssteg exkluderades de index som av olika anledningar inte tillförde något, varvid endast dryga 30 index för 50 x 50m-markmodellen gick till vidare analys.

De utvalda topografiska indexen testades därefter i modellerna för både höjd och överlevnad. Av alla testade topografiska index kunde endast medelaltitud av yta (nh), skillnaden mellan medelaltitud av yta och klimatruta (_{nh-Grid_ALT}) samt sluttningsriktning åt nordost (NO) ge en förbättrad förklaringsgrad för både höjd och överlevnad. 

Variablerna _{nh-Grid_ALT} och NO var okorrelerade med de existerande modellvariablerna temperatursumma och medelaltitud för klimatrutan och påverkade heller inte deras koefficientvärden. Det betyder sammantaget att dessa variabler fångar en annan variation än den som modelleras på klimatrutenivå och därmed är de bästa kandidaterna för att inkluderas i Plantvals nuvarande modeller. Nh däremot konkurrerar i större utsträckning om samma variation, vilket syns genom de höga korrelationerna med redan existerande modellvariabler.

Både NO och _{nh-Grid_ALT} ger effekter som också är biologiskt rimliga där ökad altitud och sluttning mot nordost ger lägre trädhöjd och överlevnad. Modellen med bäst förklaringsgrad är den då båda dessa topografiska index samtidigt är inkluderade. 

Dock antyder effekterna av nh att det kan finnas vinster av att få en förbättrad och mer exakt bestämning av altituden på försökslokalen vid modellering av förflyttningseffekter motsvarande de som utvecklats för Plantval.

Vi har tagit fram ett antal alternativa utvecklingssteg som innefattar beräkning av sluttningsriktning och traktaltitud antingen i externa system och därmed som indata till Plantval eller direkt i Plantvals webbverktyg. I båda fall har vi givit förslag på hur detta praktiskt skulle kunna lösas.