Törskateutbredning i Norrland

Med stöd från landsbygdsprogrammet (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) genomför Skogforsk i samarbete med Holmen Skog, Norra Skog, SCA och Sveaskog en omfattande inventering av törskate i 10–30 år gammal tallungskog i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län åren 2021–2022.

Syftet med inventeringen är att skapa en bild av törskatens utbredning i utvalda geografier och frekvens i enskilda bestånd. Under inventeringen registreras även skogliga grunddata och lokalens/ståndortens grundförutsättningar såsom till exempel vegetationstyp, kovallförekomst, lutning, vattenparametrar och jordart

Vid projektets slut senhösten 2022 ska vi göra en analys av eventuella kopplingar mellan törskateförekomst kontra skötselhistorik, beståndsegenskaper och ståndortens egenskaper. Baserat på analysen är ambitionen att ta fram ett beslutstöd, med målet att minska risken för törskate vid etableringen av nya bestånd och ge stöd till skötseln av redan drabbade bestånd.

Störst utbredning i Norrbotten

Så hur ser utbredningen ut? 2021-års inventering pekar på en utbredd förekomst i Norrbottens och Västerbottens län, där törskate återfanns i 88 procent respektive 68 procent av de inventerade bestånden. I Jämtlands och Västernorrlands län var motsvarande siffra 35 procent av bestånden. På beståndsnivå varierar frekvensen stort mellan länen, men återigen hamnar Norrbottens län i topp där i medeltal 9 procent av tallarna i angripna bestånd var drabbade av törskate. I Norrbottens län återfinns även de mest angripna bestånden, med upp till 50 procent angripna tallar i ett bestånd. I övriga län var skadefrekvenserna av törskate lägre, mellan 1,5–3,5 procent. Men oberoende av denna inventering har områden med allvarliga angrepp av törskate identifierats även i Jämtlands och Västerbottens län. Det ska också påpekas att törskate inte ger visuella symptom alla år och att det inte alla gånger med 100 procent säkerhet går att fastställa att en skada är orsakad av törskate. Om man slår samman observationer av törskate och angrepp som kan misstänkas vara törskate, beräknas cirka 10 procent av tallarna i Norrbottens och Västernorrlands län i drabbade bestånd tillhöra denna kategori. I Jämtland är motsvarande siffra 1,5 procent.

Riskfaktorer kopplade till törskate

Årets inventering pekar också på ett antal riskfaktorer som förefaller vara drivande i förekomst och frekvens av törskate:

• Om kovall återfinns inom beståndet, och framför allt i högre frekvens, ökar risken för törskateangrepp (kovall är växten den värdväxlande varianten av törskatesvampen är beroende av för att fullfölja sin levnadscykel)
• Tallskog som växer på bördigare mark; vegetationstyper med till exempel inslag av lågört/högört är i medeltal mer drabbad av törskate
• Faktorer såsom friska och fuktiga marker, rörligt markvatten, mer finkorniga jordar verkar var för sig eller i kombination öka risken för och frekvensen av törskate

Viktigt är att även om ovanstående faktorer ökar risken för törskate så är frånvaron av dem långt ifrån någon garanti för att törskate inte förekommer. Så framtida arbete med att identifiera riskgeografier för törskate är en utmaning och kommer sannolikt behöva byggas på historisk förekomst av törskate i kombination med riskfaktorer. Projektet fortsätter nu in i 2022 med ytterligare datainsamling.

Översiktsbild för 2021 års inventering. Rutorna anger de områden bestånden söktes ut inom och symbolerna anger förekomst och frekvens av törskate. Blå symbol betyder att ingen törskate återfanns. Gul-orange-röd färgskala beskriver en ökande frekvens av törskate och symbolens storlek är ett mått på och hur många törskatedrabbade tallindivider som återfanns per bestånd.