Användarcentrerad utveckling av verktyg för feedback till skördarförare

Tidigare forskning vid bland annat Skogforsk (läs mer på Förarstöd krävs för att låsa upp skogsmaskinernas potential - Skogforsk) har visat att system som kontinuerligt kan återkoppla viktiga nyckeltal tillbaka till skördarföraren är värdeskapande och bidrar till en bättre arbetssituation. Vida AB har utvecklat en egen app, Vida WPQ, som stödjer förarna med värdefulla nyckeltal från såväl skördaren som från inmätning vid sågverken. I appen kan föraren få uppgifter om manuella kap, modulträffar och vrak, samt fördelningsgrader från både skördaren och sågverket. Dessutom informeras föraren om vilken påverkan de så kallade värdehöjande kapen haft för att öka andelen timmer på utbytet. Genom att använda appen kan föraren försäkra sig om att hen använder rätt produktversion och det finns också möjlighet att detaljstudera rådande mätbestämmelser i lättåtkomliga pdf-filer.

Metod för förbättring av systemet

För att förbättra användarens upplevelse, förståelse och interaktion med ett system behöver man utvärdera systemets användbarhet. En väl beprövad metod som går att utföra med små resurser är heuristisk utvärdering. Denna metod är främst utvecklad för att användas av experter inom området användbarhet. Det har visat sig att experter inom systemets domänområdet har kunnat identifiera användbarhetsproblem som har en stark koppling till systemets funktionalitet. För att utvärdera Vida WQPs användbarhet och identifiera användbarhetsproblem samt möjliga förbättringsförslag genomfördes två skilda utvärderingar; en med användare – skördarförare – och en med användbarhetsexperter utan skoglig domänkunskap. Att kombinera utvärderingarna resulterade i en värdefull helhetsbild där många aspekter av appen noggrant har övervägts. Förarna identifierade i högre grad problem som var kopplade till appens funktioner, exempelvis vilken information som var överflödig och vilka nyckeltal de ville lägga till för att öka värdeskapandet. Användarbarhetsexperternas utvärdering fokuserade i stället på appens gränssnitt; hur informationen visuellt ska presenteras och hur designen kan göras enkel för användarna att förstå.

Resultat

De funktioner som var mest uppskattade av användarna var fördelningsgrad (inmätt respektive skördat), modulträff, värdehöjande kap och vrak. En av förarna uttryckte: “Man har mycket mer koll när man ser själv vad sågverket vill ha, och vad jag har klarat av att få fram hittills.” Den konstruktiva kritik och önskade förbättringspunkter som framkom under utvärderingen handlade bland annat om att förarna önskade att det skulle gå att lägga till fler mätvariabler, till exempel att värdehöjande kap även skulle visas i stocknotan. Funktionen manuella kap ger förarna återkoppling på vilken andel av kapen som har föregåtts av att föraren valt ställe för kapet, i stället för att kapa där skördardatorn föreslagit. Beslut om manuella kap tas vanligen som en följd av att föraren har identifierat kvalitetsfel på stammen. I dagsläget har appen en fast andel manuella kap per trädslag som klassas som acceptabla. Samtliga förarna upplevde att det var frustrerande när denna gräns överskreds och funktionen lyste rött, fast de själva bedömde att de inte borde ändra sitt beteende. Det framkom därför önskemål att funktionen skulle vara anpassad efter förutsättningarna i den aktuella skogen som förarna skördade för att ge en mer rättvis bild av deras beslut.

Alla förare uppskattade funktionerna fördelningsgrad inmätt och fördelningsgrad skördat för att se vad sågverken beställt och vad som levererats. Förarna jämförde resultatet från dessa två funktioner med varandra för att lära sig och för att få en ökad insikt i sitt arbete. Att på ett smidigare sätt kunna jämföra fördelningsgraden var något som efterfrågades av både användbarhetsexperterna och användarna. Experternas förslag till lösning var att designa gränssnittet så att båda funktionerna låg ett klick bort i stället för de flertalet steg som var fallet vid utvärderingstillfället. Modulträff var en annan uppskattad funktion som förarna frekvent använde sig av. Vidare var en stor del av förarna eniga om att funktionerna värdehöjande kap och vrak gav lärorika insikter gällande hur deras beslut har lönat sig och vilket mervärde de har gett, samt hur de i framtiden kan ändra sitt beteende för att ytterligare öka värdeskapandet. Vad gäller vrak önskade förarna möjlighet att se fler och tydligare beskrivningar av vrakorsaker för att få en så detaljerad bild av arbetet som möjligt.

Under fortsatt utveckling

Appen Vida WQP är under fortsatt utveckling och problemen och lösningarna som framkommit från utvärderingarna är på väg att implementeras. Efter att appen infördes för ett år sedan har förarna upplevt appen som ett positivt tillskott i arbetet. Samtliga förare som var med i utvärderingen ansåg att appen var en hjälp och ett bra verktyg som de kontinuerligt använder. Från Vidas sida har de kunnat notera en större medvetenhet kring arbetet och vad som produceras. Pierre Qvist, ansvarig för appen på Vida, säger ”Efter införandet av appen har vi sett en ökad medvetenhet då förarna kontaktar oss ännu mer frekvent. Vi kan även konstatera att deras resultat sakta förbättras hela tiden.”

Vida WQP har lyckats leverera viktiga nyckeltal som skördarförarna ser positivt på och använder sig av för att förbättra sitt arbete. Intressant vidare arbete vore att undersöka hur förarna tar till sig information och vilken information de senare baserar sina beslut på. Detta för att kunna anpassa funktionerna ytterligare till användarna och på så vis undvika situationer som kan upplevas frustrerande.