Branschstandard för drivmedelsklausul framtagen

I skogsentreprenadbranschen finns det idag en mängd olika drivmedelsklausuler kopplade till entreprenadavtal för drivningsarbete hos beställarföretagen. Kraftigt ökade drivmedelspriser under 2021 och 2022 har satt fokus på frågan, och många entreprenörer har efterfrågat hjälp med att tolka och förstå beräkningarna enligt dessa klausuler. Den sammantagna administrationen kopplat till drivmedelsklausuler, är i branschen omfattande. 

Arbetsgrupp

Ett behov av en branschstandard identifierades under hösten-vintern 2021, och i januari 2022 formerades en arbetsgrupp med representanter från köpare och säljare av drivningstjänster, entreprenörswebbplatsen Forest Link samt Skogforsk för att ta fram en branschstandard. Även en referensgrupp med kontinuerlig insyn i arbetsgruppens resultat, samt med möjlighet att komma med synpunkter och inspel, bildades för att få en så bred representation och förankring i branschen som möjligt. Totalt har representanter från fem entreprenadföretag, en från Skogsentreprenörerna, en från Forest Link, tolv representanter från olika beställarföretag samt Skogforsk varit involverade i projektet.

Arbetsgruppen som arbetat fram branschstandarden kunde tämligen snabbt enas om en målformulering:

”Målet är en branschgemensam drivmedelsklausul för drivningsentreprenad som enkelt, förståeligt och korrekt håller entreprenadersättningen neutral gentemot drivmedelskostnadens variation över tid. I drivmedelskostnaden inkluderas skatter, skattereduktioner och övrigt som kan göra att drivmedelskostnaden ökar eller minskar över tid.”

Man konstaterade att det väsentliga är att klausulen, sett över tid, ger ett korrekt utfall. Oavsett hur en klausul utformas så kommer den under vissa drivningsförhållanden inte ge ett resultat som fullt ut stämmer överens med den faktiska kostnadsförändringen. Så är det även om man granskar utfallet av ett entreprenadavtal i sin helhet. Vissa trakter ger för entreprenören ett bättre ekonomiskt utfall, och andra ett sämre. Detta trots att ansträngningen och skickligheten hos de som utför arbetet är densamma. Om den faktiska drivmedelskostnaden på vissa trakter är något högre än vad klausulens beräkning ger, och på andra något lägre, är utifrån det perspektivet inte helt avgörande. Syftet är att parterna ska slippa omförhandla sina avtal alltför ofta med hänsyn till drivmedelsprisernas variation. Det väsentliga för att uppnå det syftet är att den över tid på ett korrekt sätt kompenserar för aktuella prisvariationer.

Branschstandarden

Standarden innebär att entreprenadersättningen i samband med fakturering varje månad justeras i förhållande till hur drivmedelspriset förändrats under månaden. Justeringen görs av den andel av totalkostnaden för att driva maskinen som utgörs av drivmedelskostnader. 

Figur 1. När drivmedelsandelen av den totala kostnaden förändras jämfört med vad som gällde vid avtalets tecknande, justeras ersättningen i motsvarande grad. 

Följande tre värden används som underlag för beräkning av nivån på justering av entreprenadersättningen:

1.  Drivmedelskostnadens andel av den totala maskinkostnaden vid tidpunkten för avtalstecknandet.
2.  Drivmedelsindex vid tidpunkten för avtalstecknandet.
3.  Aktuellt drivmedelsindex varje månad under avtalstiden. 

Värdena hämtas från SCB (SE-index). De två första värdena är fasta, alltså orörliga under hela avtalsperioden. Varje månad avläses sedan aktuellt drivmedelspris enligt SE-index och med hjälp av det beräknas förändringen jämfört med utgångspriset och multipliceras med den drivmedelsandel som gällde vid avtalets tecknande.

Exempel:

Drivmedelskostnadens andel vid avtalstecknandet = 25 procent

Drivmedelspriset vid avtalstecknandet = 20,00 kr

Drivmedelspriset vid månadsavläsning = 21,00 kr

Det aktuella priset dividerat med det ursprungliga: 21,00/20,00 = 1,05 innebär att drivmedelspriset ökat med 5 procent.

Drivmedelsprisets ökning multiplicerat med drivmedelskostnadens andel: 0,05 x 0,25 = 0,0125 innebär att ersättningen ska korrigeras med 1,25 procent för att entreprenadersättningen ska hållas neutral i förhållande till aktuell ökning av drivmedelskostnaden.

Om avtalet grundar sig i en viss kalkyltimpenning eller om avtalet anger ett pris vid väg så multipliceras dessa med faktorn 1,0125 för att erhålla den nya korrigerade ersättningen. 

Vid ett kubikmeterpris vid väg, det vill säga en sammanslagen prislista, krävs en viktad kostnadsfördelning mellan skördare och skotare. Den föreslås vara 60/40, alltså att 60 procent av kostnadsökningen utgörs av skördarens kostnader och 40 procent av skotarens. Den justerade ersättningen ska omfatta allt betalt maskinarbete. Det eftersom allt maskinarbete förbrukar drivmedel.  

Fungerar som ett underlag

Standarden innebär en princip och ett underlag för att justera ersättningen i förhållande till drivmedelskostnadens variation. När förhållandena så kräver så står det parterna fritt att i enskilda fall förhandla fram alternativa tal som underlag för beräkning av ersättningen.

SE-index startades 2014 av en arbetsgrupp med representanter från SE samt ett antal beställarorganisationer. Ett index för drivmedelskostnadens andel finns idag i SE-index, men i det finns inte lönekostnaderna inkluderade. En komplettering med detta kommer därför att ske under hösten 2022. Även det befintliga indexet för aktuellt drivmedelspris ses över, för att på mest korrekta sätt representera den faktiska drivmedelskostnaden inklusive skatter, skattereduktion och aktuella drivmedelstillsatser. En arbetsgrupp med representanter från Holmen Skog, Sydved, SCA Skog, Södra Skogsägarna, Norra Skog, SE, Skogsentreprenad AB Bröderna Nilsson, Jämt-Zäta Skogstransporter AB, Forest Link, Great Graphics samt Skogforsk finns formerad för att tillsammans med SCB genomföra det arbetet under hösten 2022. Samma arbetsgrupp kommer sedan även stå för den långsiktiga förvaltningen av såväl SE-index som drivmedelsklausul. 

Framtiden

Branschstandard för drivmedelsklausul är framtaget med hänsyn till framtida utveckling. Principen att utgå från drivmedelskostnadens andel av den totala kostnaden kan vid behov överföras till andra maskintyper (ex. markberedare) genom att nödvändiga index tas fram. Principen att utgå från en kostnadsandel är även möjlig att i framtiden använda för eventuellt ytterligare klausuler kopplade till andra kostnadsposter.

Förslaget är framtaget av följande arbetsgrupp:

Jämt-Zäta Skogstransporter AB, Philip Jämtgård                          

Kvista Skog AB, Kristoffersson   

SE, Mats-Erik Larsson                

Skogsentreprenad AB Bröderna Nilsson, Håkan Nilsson   

Forestlink AB, Jonas Skyttmo                              

AB Karl Hedin, Johan Klingberg                           

Holmen Skog, Karl Noro samt Jonas Eriksson              

SCA Skog, Martin Carlsson                                           

Sveaskog, Peter Bergman                                    

Sydved, Mattias Sjödin                                        

Södra Skogsägarna, Linus Wildmark                   

Skogforsk, Lars Eliasson                                      

Skogforsk, Anders Mörk                                      

En referensgrupp som under arbetet tagit del av arbetsgruppens resultat, och från sidan kommit med synpunkter och inspel har bestått av följande representanter:

Bergkvist Siljan, Ingemar Berling                                                   

Billerud Korsnäs, John Samuelsson                     

Gettjärns Skogsprodukter AB, Reino Nilsson                                

Mellanskog, Axel Sjölin                                        

Moelven Skog, Carl-Axel Östensson                   

Norra Skog, Jonas Byström                                  

Vallsta Skogsmaskiner AB, Tomas Kolmodin      

Vida Skog, Erik Stråhle